Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lås, kassaskåp och kassavalv, av G. Wik - Lås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅS. HÄNGLÅS.
469
Hänglås. En annan typ av lås är hänglåsen, av vilka flera olika konstruktioner
förekomma. Fig. 926 och 927 visa ett hänglås med ungefär samma regelanordningar som
i det förut beskrivna franska låset. Vid nyckelns kringvridning
träffar den klacken på regeln samt för fram denna genom hålet i
den nedtryckta låsbygeln, varefter låset är stängt. Genom att vrida
nyckeln åt andra hållet dragés regeln undan och bygeln blir fri.
I fig. 928 visas ett s. k. hjullås, vars mekanism är helt annorlunda.
Hjulregeln (a) är lagrad och vridbar kring ett stift (6) samt försedd
med urtagningar, i vilka vinkelhävarmen (g) med sin övre del
ingriper. Regeln har en förlängning eller arm
(d), vilken vid regelns vridning uppåt
tränger in öglan (e) i låsbygeln samt stänger
denna. Vid nyckelns vridning lyftes
hävarmen (g) och släpper haket på regeln,
vilken sedan vid nyckelns fortsatta rörelse
vrides, tills armen nedfaller i nästa hak.
Som synes av figuren, kan detta lås stängas
med två tillåsningar.
De båda här beskrivna låsen äro
emellertid mycket lätta att dyrka upp och
förbättringar ha därför vidtagits för att få dem
säkrare. Den välkände svenske uppfinnaren
Polhem bar redan för över 100 år tillbaka
uppfunnit ett hänglås utan fjädrar, vilket
kommit till stor användning. Polhemslåset består av ett låshus vid vars sidor två diametralt
motsatta öppningar finnas, genom vilka en med kuggar försedd bygel kan föras upp och
ned. Inuti låshuset är upplagrat ett antal vridbara och fasta skivor, vilka äro försedda
med urtagningar i omkretsar, som svara mot kuggarna å bygeln. Nyckeln är fyrkantig
samt försedd med urskärningar, vilka svara mot de i låshuset inlagda skivorna eller
till-hållarna. Den införes underifrån i låset och påverkar vid omvridningen tillhållarna
så, att de i dess omkrets urtagna haken bilda en ränna, genom vilken bygeln kan
dragas ut. Tillhållarna fastlåsa då nyckeln så, att densamma ej kan falla ur låset.
Vid låsningen inskjutes bygeln och nyckeln vrides ett fjärdedels varv, varvid tillhållarna
ingripa i bygelns hak samt fastlåsa bygeln, varvid i stället nyckeln frigöres. Genom att
variera kuggarna å nyckeln samt tillhållarna får man en viss säkerhet mot låsets öppnande
med främmande nycklar. För att bygeln ej skall falla ur låset, då detta är öppet, är ena
bygelarmen förlängd ett stycke under låset samt försedd med en knapp, som hindrar
ett urglidande ur låshuset.
Det amerikanska hänglåset enligt yaleprincipen (fig. 929) påminner rätt mycket
om ett polhemslås fast den invändiga mekanismen är något annorlunda.
En helt annan form har det tyska låset av Ernst Blass, vilket visas i fig. 930. Detta
består av en cylinder med en å densamma fästad låsbygel, vars ena ända kan skjutas
ned i cylindern, där den fasthålles av en på en tillhållare anbringad dubbeltunga.
Denna tunga kan undanföras av en med ax och stift försedd nyckel, som inskjutes
i låset.
Hänglåsen ha varit föremål för många konstruktioner, och det är självklart, att de
flesta anordningar, som finnas i förut beskrivna lås, även kunna anbringas i ett hänglås,
Fig. 926,927. Franskt
(dubbelt) hänglås.
Fig. 928. Hjullås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
