Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Gevär och gevärsammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
VAPENTEKNIK.
tervapnen komma också att besitta en stor eldberedskap, varjämte skytten, då tiden
för laddningen blir förminskad, kommer att hava mera tid för målets iakttagande och
vapnets inriktning, varför elden vid samma eldhastighet som vid en enkelladdare bör
bliva mera välriktad. Repetervapnen åstadkomma alltså större träffverkan än
enkelladdare, vare sig man räknar träffar per min. eller träffprocent av antalet avgivna skott.
Vid en ombeväpning torde emellertid framkomma krav på rymligare magasin för
eld-beredskapens höjande samt jämväl på ökad eldhastighet. Dessa fordringar torde kunna
uppfyllas av de automatiska eldhandvapnen eller »självladdarna», vilkas införande länge
stått på dagordningen.
Under senare år hava förändringarna dock företrädesvis omfattat ammunitionen
och siktmedlen.
Modern gevärsammu nitio n. Ammunitionsfrågans utveckling vid
gevär och karbiner kännetecknades under 1800-talets senare del därav, att ökad ballistisk
effekt ernåddes genom samtidig ökning av utgångshastigheten och belastningen, varvid
kalibern måste minskas med hänsyn till rekylen, som icke får bliva för stark.
Sedan en del, företrädesvis mindre stater i Europa, infört 6.5 mm. repetergevär,
hade emellertid stormakternas arméer, som tidigare antagit moderna repetergevär av
omkring 8 mm., kommit i efterhand. Då en fullständig ombeväpning skulle draga
enorma kostnader, inriktades strävan i första hand på möjligheten att förbättra den
befintliga ammunitionen. En ökning av gevärskulans belastning var härvid icke gärna möjlig.
I Frankrike har dock senare framställts en gevärskula (Derguesse) av mycket tungt
material (bly och wolfram) med utomordentligt hög belastning, men synnerligen dyrbar.
I allmänhet har man emellertid sökt övervinna luftmotståndets inflytande på kulans
rörelse genom lämpligare kulform, varvid ett progressivt krut, d. v. s. ett krut med
tilltagande gasutveckling per tidsenhet under förbränningen, samtidigt torde hava införts.
Härigenom har man erhållit ökad utgångshastighet utan stegring av trycket. De försök,
som företogos i Frankrike och Tyskland i slutet av 90-talet, resulterade i antagandet av
den franska Balle D mf98 (Desaleux) å 12.8 gr. och av den tyska S-Geschoss
(Spitz-geschoss) mföd å 10 gr., båda med progressivt krut. Genom ammunitionsförändringen
blevo de båda ländernas 8 mm. gevär något överlägsna de moderna 6.5 mm. gevären,
varför även de länder, som antagit dylika gevär, måste taga ammunitionsfrågan under
övervägande.
Den franska kulan (fig. 989) är en torpedkula utan mantel med skarp spets och av
betydlig längd (omkring 5 kaliber) samt med jämförelsevis stor belastning;
utgångshastigheten uppgår till omkring 700 m/sek. Materialet är en legering, bestående av 90 %
koppar och 10 % zink. Fördelarna särskilt av den bakåt avsmalnande formen torde
vara, att stabiliteten i banan ökats och att spridningen ävensom luftsugningen minskats,
varjämte motståndet i loppet minskats, enär räfflorna ej ingripa utmed hela livet.
Den tyska kulan (fig. 990) är en kopparnickelmantlad blykula av ringa längd (3.5
kaliber) och låg belastning, varemot utgångshastigheten ökats till 895 m/sek. Själva
livet är endast omkring en kal. långt, under det att den skarpa spetsen är 2.5 kal.,
varigenom tyngdpunktsläget blir långt tillbakaskjutet. Den gynnsammare spetsformen och
den stora hastigheten göra sig fördelaktigt gällande endast på de kortare avstånden.
I Sverige har en dylik kula, benämnd spetskula fm.f06, blivit prövad. Kulan har dock
samma längd (4.77 kal.) som den år 1894 fastställda kulan, och utgångshastigheten
har med progressivt krut ökats till blott 825 m/sek. Genom den skarpa spetsformen
ha kulvikten och belastningen något minskats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
