Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Automatvapen av gevärskaliber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
VAPENTEKNIK.
De flerpipiga kulsprutorna voro emellertid ansträngande att servera samt hade
stark rekyl. Dessa olägenheter övervunnos 1883 av amerikanaren Hiram Maxim, som
framställde den första automatiska kulsprutan.
Automatmekanismer. Vid ett repetervapen erfordras i allmänhet tre
operationer: mekanismens öppnande och stängande, anläggning samt avfyring.
Understundom bortfaller dock anläggningen.
Tillämpas automatprincipen endast på den första rörelsen, erhålles ett vapen med
automatisk laddning (gevär och pistoler).
Tillämpas densamma även på avfyringen, erhålles ett helautomatiskt vapen
(kulsprutor).
Fig. 1005. 12 mm. kulspruta m/75.
Automatmekanismer torde kunna indelas i två stora huvudgrupper:
gastrycksmekanismer och rekylmekanismer.
Gastrycksmekanismer kännetecknas i regeln därav, att pipan är fast och
mekanismen bakåtgående. Stundom, t. ex. vid Mannlichers pistol m[96, är dock mekanismen
stillastående och pipan framåtgående. Vid skottlossningen tar kulan pipan med sig
till följd av friktionen i räfflorna. Härigenom öppnas mekanismen, som icke är försedd
med regling, och en slutningsfjäder spännes, vilken sedermera trycker pipan bakåt,
varvid den nya patronen införes.
Vid gastrycksmekanismer utan regling verkar krutgasen i allmänhet direkt bakåt
på slutstyckets stötbotten och tvingar sålunda detta att rekylera. Under slutstyckets
rörelse bakåt spännas slag- och slutningsfjädrarna, patronhylsan utkastas, varefter en
ny patron framföres och mekanismen åter slutes. Detta system, som ofta benämnes
slutstycksrekyl, leder sitt upphov från den tyske ingenjören Theodor Bergmann från
Gaggenau i Baden, som under åren 1893—1897 framställde pistoler av denna typ. Hit
höra också pistoler av Mannlicher och amerikanaren Browning. Brownings pistol
antogs av den belgiska armén. Då ett högt gastryck kunde tänkas slunga slutstycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
