Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Följevapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. FÖLJEVAPEN.
549
De minkastare som borde ingå i de egna fästningarnas bestyckning ansåg man sig
kunna konstruera för 50 kg. projektilvikt, men skottvidden borde uppgå till 800 m.
Försöken med medeltunga minkastare (mittlere M. W.) voro avslutade 1912.
Fig. 1060. Leichter Minenwerfer in Flachbahnlafette.
Fig. 1061. Spezialzünder.
Konstruktionen av den lätta minkastaren (1. M. W.) erbjöd de största svårigheterna.
Enligt det uppställda programmet skulle kalibern vara omkring 8 cm., projektilvikten
4.5 kg. med 0.55 kg. sprängladdning, skottvidden 800—1 000 m. och elevationsgränserna
45°—76°. En dylik pjäs med eldrörsrekyl infördes. Genom
patron och slaglåsinrättning i eldrörets botten kunde stor
eldhastighet erhållas, så att pjäsen kunde »avlossa» 44 sk./min.
Under de sista åren av världskriget ökades verkan av de
tyngre pjäserna, den lätta pjäsen försågs med en hjullavett för
avgivande av jlackéld och användes i stor utsträckning för
be-skjutning av tanks. Vid avgivande av kasteld borttogos hjulen,
varigenom ett pivålavettage åstadkoms. Samtidigt synes
emellertid infanteriregementena hava tilldelats lätta
fältkanonbatterier om 6 pjäser som följeartilleri, men varje
infanteriregemente förfogade dessutom över ett kompani lätta (7.6 cm.)
minkastare med 300—1 300 m. skottvidd. De tunga (25 cm.)
och de medeltunga (17 cm.) minkastarna, vilkas skottvidd
uppgick till resp, omkring 1 000 och 1 200 m.# organiserades som
batterier med ett batteri om 4 tunga och 8 medeltunga pjäser
per infanterifördelning, lydande under artilleriet.
De senaste tyska minkastarna (fig. 1058—1060) hava räfflat
lopp, projektilen införes från mynningen, hjulen avtagas i
allmänhet i eldställningen och skjutning äger rum från en
järn-bäddning, medgivande 360° sidriktning. Eldhastigheten vid den
tunga och medeltunga minkastaren uppgår till resp. 20 och 35
skott per "timme, vid den lätta till 15 å 20 riktade skott per min.
Brandröret (fig. 1061), som inskruvas först omedelbart före
skottlossningen, utgöres av ett dubbelrör vid de tyngre pjäserna.
Vid den lätta minkastaren användes ett anslagsrör med säkerhetssprint. Röret var
fastskruvat vid projektilen och osäkrades vid laddandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
