- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
591

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Artilleriets stridsmedel - Artilleripjäser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAPEN I LANTKRIGET. ARTILLERIPJÄSER. MEKANISMER.

591

Fig. 1130. Boforsskruv.

ett rycklås, bestående bl. a. av slaghammare med tändspets och spänntapp, slagfjäder,
spännarm, höger och vänster avfyringsarm, samt säkerhetsinrättning.

Skruvmekanismen fullkomnades företrädesvis i Frankrike såväl i statsverkstäderna
som vid Schneider-Canets verkstäder i Le Creuzot, vid St. Chamond m. fl. Vid engelska
statens fabrik i
Wool-wich samt hos
Armstrong, Nordenfelt
och andra firmor
tillverkades jämväl
skruvmekanismer, som
aptera-des för snabbeldspjäser;
likaså i Nordamerikas
Förenta stater. De äldre
skruvmekanismerna
hade tredelad rörelse. För
att få mera snabbgående
mekanismer inskränktes
rörelsen på olika sätt
till tvådelad rörelse
(om-vridning och
utsväng-ning), så att
utdragnin-gen bortföll. Vid
spi-ralskruvmekanismen(Ca-net, fig. 1129) äro de
gängade sektorerna
skruv-formigt vridna på
cy

lindern, så att mekanismen under omvridningen skruvas ut ur mekanismläget,
varefter utsvängning kan ske. Den cylindro-koniska skruven (Armstrong) och den
ogi-vala skruven (Bofors, fig. 1130) hava en framåt avsmalnande form, varigenom
utsvängning kan ske omedelbart efter omvridningen. Samma resultat kan erhållas även genom

Fig. 1131. Schneiders skruvmekanism.

annan form å mekanismen, t. ex. vid Schneiders mekanism (fig. 1131). Vid dessa
mekanismer, som kunna vara konstruerade antingen för hylsa eller kardus, varvid
tätring enligt de Bange’s princip användes, sker rörelsen i en följd genom ganska in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free