Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet 1870—1905 under tiden från torpedfartygens framkomst till och med rysk-japanska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. SJÖARTILLERIET 1870—1905.
675
Fig. 1213 b. 25 cm. lavettage M/86, sett bakifrån.
föres därvid i den med vatten fyllda rekylcylindern. Vattnet tryckes därvid mot de
fjäder-belastade ventilerna i cylinderns nedre del, vilka öppnas så att vattnet kan rinna ned i
en i kanontornet befintlig cistern. Då kanonen åter skall framföras i skjutläge, d. v. s.
»sättas till bords», tryckes vattnet mot pistonstångens bakre sida, varvid denna framför
lavett och eldrör. Detta hydrauliska tryck åstadkommes medelst enkelverkände
pumpmaskiner, uppställda i det s. k. pressrummet. Höjdriktningsanordningen består av en i de
undre tornbalkarna inbyggd gjutjärnscyUnder, i vilken en trunk rör sig, samt en med
trunken förenad vevstake. Denna sistnämnda är fastsatt till rekylcylinderns nedre främre
del. Genom hydrauliskt tryck å trunken föres vevstaken uppåt, varvid kursören med lavett
och eldrör kommer att vrida sig
kring kursörtapparna. Vid
öppnandet av avloppsventilen i
förutnämnda gjut järnscylinder
pressas vattnet därstädes av
kanonens tyngd åter ur
cylindern och kanonsystemet vrider
sig i motsatt led. På så sätt
kan bakre delen av kanonens
eldrör höjas eller sänkas och
därmed önskad höjdriktning av
pjäsen erhållas. Sidriktningen
sker genom vridning av det
röriga tornet, vilket vilar på en
krans av koniska rullar, löpande
på en fast rullbana. Tornets
vridning åstadkommes medelst
tvenne i pressrummet befintliga
hydrauliska pressar, verkande
på en grov till de undre
tornbalkarna fastsatt kätting eller
stålwire. Ammunitionen
upp
hissas från den långt ner i fartyget belägna durken förmedelst hydrauliska hissar, en för
vardera kanonen placerad vid den bakre tornväggen.
Vid de i egentlig mening snabbskjutande kanonerna nedlades särskilt stor omsorg
på underlättandet av pjäsernas betjänande. Sålunda infördes kombinerade apparater
för rekylhämning och tillbordssättning, anordningar för rekyl i kärnlinjens riktning,
varjämte kanonsystemet så avvägdes, att all riktning kunde utföras för hand utan stort
kraftbehov m. m.
Fig. 1214 visar ett mittelpivålavettage för 15 cm:s kanon av 1886 års modell och
fig. 1215 ett vagglavettage för samma kaliber av 1898 års modell.
Vid 15 cm:s mittelpivålavettaget M/86 (fig. 1214) vilar kanonen medelst tappar i en
lavett, vilken medelst 3 rullar åker på kursörens lutande balkar. Kursören åter vilar
medelst 4 koniska rullar på det till däcket fastskruvade underlaget, som utgöres av en
större gjutjärnskon, ytterst försedd med en vandringsskena för kursörens nyssnämnda
rullar. Vid skottlossningen upptages kanonens rekyl av 2 hydrauliska bromsar, var och
en bestående av en med vätska fylld cylinder, fästad till kursören, samt av en i cylindern
rörlig pistonkanna, vars pistonstång är fäst till lavetten. Vid rekylen följa sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
