Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Minor, av H. Bergmark - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. MINOR. HISTORIK.
717
Fig. 1238. Drivmina kallad »fatmina».
Under hela kriget sänktes endast ett fartyg av en syftmina; detta skedde år 1864
då kanonbåten »Commodore Jones» i mynningen av Red River fullständigt förintades
av en syftmina med den även för nuvarande
förhållanden kraftiga laddningen av 500 kg.
svartkrut.
Av drivminorna voro de flesta s. k.
»fatminor» (fig. 1238). Dessa bestodo av ett tätat
träfat a, som försetts med koniska ändar b. På
överkant sutto ett antal mycket känsliga
per-kussionständare c. En ballast d hindrade
minan att rulla runt samt lastade ned den, så att
överkanten kom i jämnhöjd med vattenytan.
Dessa minor hade en laddning av mellan 40 och 60 kg. svartkrut och man vet med
säkerhet att minst fem av sydstaternas fartyg fallit offer för desamma. Minorna släpptes
vid ebbtid med strömmen ut mot fiendens blockadfartyg. Som de emellertid ej voro
försedda med någon tidsänkningsapparat hände det att de vid flodtid återkommo in mot
kusten där de blevo farliga för egna fartyg. På så sätt fingo sydstaterna två ångare
sprängda av egna drivminor.
Ram- och pälminor, vilkas konstruktion framgår av fig. 1239 och 1240, voro betingade
av de speciella förhållanden som rådde under detta krig. Sjöstriderna utkämpades
Fig. 1239. Rammina.
Fig. 1240. Pålmina.
nämligen här till största delen invid kusten, i floder o. dyl. och på det grunda vattnet
därstädes visade sig dessa minor vara goda försvarsvapen, icke så mycket genom ett
stort antal lyckade sprängningar, som fastmer genom deras moraliska betydelse.
Nordstaternas befälhavare hyste så stor respekt för dessa s. k. fasta spärrar, att de icke vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
