Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Minor, av H. Bergmark - Minors sprängverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
VAPENTEKNIK.
och uppgår exempelvis för en sfärisk 300 kg. bomullskrutladdning (radie 42 cm.) till
endast O.ooooe sek.
Det genom detonationen uppkomna gastrycket fortplantar sig genom
vattenmassan som en stöt åt alla sidor och med en hastighet lika med ljudets hastighet i vatten
(1 440 m./sek.). Stötens kraft avtager härvid med kvadraten på avståndet från
an-tändningscentrum.
Förmår gasmassans tryck kasta undan det ovanför minan liggande vattnet
uppstår en s. k. mingrop, som har formen av en upp och nedvänd kon med smalare bas ju
större mindjupet är (fig. 1281). Om laddningen ligger så djupt, att gasen ej förmår kasta
undan vattnet, uppstår en s. k. gasmina. Den del av den bildade gasen, som ej förtätats
genom avkylning, stiger härvid så småningom upp till vattenytan.
Vid en minsprängning kan oftast iakttagas, att omedelbart efter sprängningen en
upphöjning, s. k. dom, uppstår på vattenytan, representerande gasklotets bildande.
Uppstår därefter en mingrop, kan i det därvid uppkomna uppkastet iakttagas ett
andra uppkast, orsakat av de vattenmassor, som störta samman i mingropen.
I de flesta fall kunna även flera stötar förmärkas; den första förorsakad av trycket
och de senare av dettas
tillbakakastande från
havsbotten eller stränder.
Det vid sprängningen
uppstående trycket
kommer att verka förstörande
på föremål, som ligga
tillräckligt nära och ej äro
motståndskraftiga nog.
Befinner sig ett föremål, t. ex.
ett fartyg, inom ett visst
av fartygets beskaffenhet och laddningens storlek beroende avstånd från minan, slås
hål i fartyget. Beroende på förhållandet emellan det motstånd den ovanför liggande
vattenmassan och det motstånd som däck, skott o. d. inom fartyget erbjuda kommer
då en större eller mindre del av gasmassan att rusa in genom det uppkomna hålet och
får härigenom kraft att öka skadan.
Hela gasmassan kommer dock aldrig att kunna söka sig väg in i fartyget, utan en
del kastas upp utefter fartygssidan.
Ett föremål kan mycket väl bliva skadat genom skakning, förorsakad av den i
vattnet uppkomna stöten, utan att det kommer i direkt beröring med spränggasen.
För att beräkna en minas sprängverkan begagnar man sig av formler, grundade
på omfattande praktiska försök.
Såsom ett direkt mått på minans sprängverkan använder man vid dessa beräkningar
den s. k. sprängning sradien, d. v. s. gasklotets radie (R) hos en gasmina. Minans laddning
(L) står i direkt förhållande till gasklotets volym och således även till R3. Detta
ut-tryckes sålunda
L = MR3,
där L = laddningens vikt i kg., R — sprängningsradiens längd i m och M en koefficient,
som utrönes genom försök och är beroende av sprängämnets beskaffenhet.
Insättas i ovanstående formel de erhållna värdena på M för bomullskrut resp,
tro-tyl så erhålles
Fig. 1281. Mingrop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
