- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
742

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Minor, av H. Bergmark - Minors sprängverkan - Minan under världskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

742

VAPENTEKNIK.

Vid sprängning mot pansrade eller med bulge försedda fartyg förutsättes här att
minan ligger så djupt, att den träffar väl under vattenlinjepansaret och bulgen.

Vid stötminor kommer brytningsradien alltid att bliva = 0, enär minan vid
sprängningen ligger intill fartyget och man här kan bortse från det avstånd, som genom
min-stommens luftrum bildas emellan laddningen och fartyget.

För att en fartygsbotten vid en stötminas sprängning skall genomslås fordras alltså,
att sprängningsradien skall vara minst lika stor som motståndsmomentet.

En 50 kg:s stötmina laddad med trotyl (R = 5.8) genomslår således fartygsbottnar
med mindre motståndsmoment än vid pass 6 m.

Vid syftminor läggas minorna alltid så djupt, att sjöfart obehindrat kan äga rum
över mineringen.

Möjligheten till genomslag av fartygsbotten blir här för ett visst mindjup beroende
dels av fartygets djupgående och dels av motståndsmomentet. Som emellertid dessa
faktorer hos modernare fartyg stå i ett visst förhållande till varandra blir skillnaden
i verkan ej stor mot olika fartyg.

Svagare byggda fartyg äro i allmänhet mindre djupgående än kraftigt byggda
sådana.

Om t. ex. en 100 kg:s mina med 10 m mindjup spränges rätt under dels ett
modernt slagskepp (A = 8.5) med 9 m djupgående och dels under en kryssare (A = 4.5)
med 5 m djupgående, så blir verkan i båda fallen nätt och jämnt genomslag av
fartygsbotten.

För att med säkerhet sätta ett modernt stridsfartyg ur stridbart skick eller sänka
detsamma erfordras betydligt större laddningar än vad ovan sagts, enär
motståndsmomentet för sänkning av ett sådant fartyg (As) är betydligt större än samma moment
för endast genomslag. Vid äldre handelsfartyg med ett fåtal stora rum är skillnaden
emellan A och As ringa eller ingen, enär vid sådana fartyg ett något så när kraftigt
genomslag av botten i allmänhet medför fartygets sänkande. Ju mera åtgärder som
genom vattentäta skott o. d. vidtagits för tryggande av ett fartygs flytbarhet, ju större
blir denna skillnad och denna anses vid ett modernt slagskepp uppgå till omkring 4 m.

Exempel: Huru stor trotyIladdning erfordras i en stötmina för att 1) genomslå
botten på (A = 10), 2) sänka (As = 14) ett modernt slagskepp.

s- 103 1000

1) R = 2.28 \ L’, L = -— = —— = ung. 85 kg.

2.283 11.8 ö ö

143 3744

2.283 11.8

= » 233 »

För sänkning erfordras här alltså i runt tal 150 kg mera än för genomslag.

Om man vill fasthålla fordran på, att en stötmina skall kunna sänka det kraftigaste
fartyg, måste man alltså, om trotyl användes, göra minladdningarna omkring 250 kg.
Av skäl som förut nämnts tvingas man oftast att giva efter på denna fordran och
begränsa sig därtill att minan med läge under fartygsbotten vid sprängning skall kunna
skada ett slagfartyg så att detsamma för reparation måste söka hamn samt sänka lätta
fartyg. För dessa ändamål anses 100 å 150 kg trotyl vara tillräckligt.

Minan under världskriget. Att ens tillnärmelsevis giva en redogörelse för vad minan
under världskriget uträttat ligger utanför ramen för denna uppsats, varför här endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free