- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
784

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Torpeder, av J. Blomberg och F. Arsenius - Torpeduppfinningar och försök med olika torpedtyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

784 VAPENTEKNIK.

och manövrerat av en person, som uppbars av luftfartyget, för kontroll av drivkraft,
styrning, djupbana och avfyrning. En stor ballong kunde bära en eller flera torpeder
till eller nära målet och lyfta dem över bommar och andra hinder. Torped och ballong
kunde hava var sin drivkraft eller den ena kunde bogsera den andra eller torpeden kunde
få sin drivkraft från ett fartyg genom kabel, uppburen av ballongen. Som bekant
utvecklades denna idé under världskrigets sista skede i de s. k. torpedflygplanen.

M. P. Otto visade år 1913 en torped för trådlös kontroll, som möjligen kunde haft
utsikter att lyckas. Torpeden uppbars av en flottör och var således oberoende av
djup-regleringsapparat. Två siktstänger uppburo lampor och antenn.

Beträffande styrbara torpeder må slutligen nämnas en mängd patent under år 1914
av L H. Hammond, synbarligen mycket komplicerade och omöjliga anordningar för
trådlös kontroll, däribland ett, där gyroskopet urkopplas, då vågor emottagas, samt en
torped av G. M. Clark med kabel och pumpar för att kunna höja och sänka densamma
och vars väg skall visas av en vattenstråle som kastas högt över vattenytan. Att en
sådan orimlig patentansökan inkommit och beviljats år 1914 är förvånande. Då den
moderna torpeden nu med god träffsäkerhet nått en skjutdistans av 10 kilometer och
däröver, skulle man kunna tro att idén att kunna styra torpeder från en station hade
övergivits, men ännu i denna dag pågå försök med styrning av torped genom
trådförbindelse från flygplan.

Automobiltorpeder. Att genom utsläppande av en gas från torpedens
bakre ända alstra en reaktion, som driver torpeden framåt, är ovillkorligen den enklaste
formen för framdrivande av en undervattenskropp och, då man till följd härav även kan
i torpeden magasinera en stor energimängd, har denna typ, reaktionstorpeden, varit
begärlig för uppfinnare och förekommer i patenthandlingar alltifrån år 1863 ända till år
1914.

Men långt tidigare, redan år 1730 omtalas den första idén till en rakettorped och
rätt omfattande försök hava utförts med sådana torpeder.

Den enklaste och mest förekommande formen av reaktionstorped är rakettorpeden,
vidare förekomma reaktionstorpeder, som framdrivas genom utströmning av komprimerad
luft eller annan gas, genom vattenström orsakad av en eller annan gas och slutligen
genom rent mekaniska medel.

Med sådana torpeder, där reaktion erhålles genom gas bildad av en raketsats, hava
goda resultat erhållits. I en torped motsvarande Whiteheads 45 cm. torped skulle c:a
200 kg. raketsats kunna inrymmas. Denna beräknas giva c:a 19.5 knop på 1 800 m.
distans eller 48 knop på 950 m. Det kan då synas som om rakettorpeden skulle kunna
tävla med Whitehead-torpeden, men det visade sig vara omöjligt att erhålla så jämn
förbränning, att ett konstant tryck kunde hållas. En ojämn förbränning medför så stora
fartvariationer med därav följande ojämnheter i både djup- och sidobanor, att det skulle
behövas kraftiga styranordningar för att hålla kursen. Detta skulle komplicera och
fördyra torpeden. Raketsatsen skulle även bliva för dyr för övningsskjutning. Någon
verklig användning hava rakettorpederna på grund härav aldrig fått.

År 1863 patenterades en torped framdriven av en komposition lika med den i
raketer vanliga och styrd medelst vingar på torpedens akterdel, vilka manövrerades
automatiskt genom gasernas inverkan, och samma år framkom en kombination mellan
projektil- och rakettorped.

Nästa uppfinnare (1877) är en engelsk sjöofficer G. Qvick. Hos hans torped (fig. 1318)
pressades raketsatsen (a) in i behållare och utborrades sedan. Raketsatsens form skulle vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free