Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMNARNAS TEKNISKA ANORDNING.
39
har sig bekant, ej längre. Numera torde i regel tillgripas den utvägen, att utanför
träkonstruktionerna anordnas sköldar av armerad betong, spontväggar, som hindra larverna
tillträde.
Pålmasken förekommer aldrig i färskt vatten. Ännu för ett par årtionden sedan
ansåg man även östersjöhamnarna säkerställda mot dess härjningar. Emellertid vill
det synas, som skulle den kunna nöja sig med lägre salthalt än man tidigare förmodat.
I Köpenhamn har den utvecklat sig ganska hastigt, sedan avloppsförhållandena blivit
ordnade, så att smutsigt kloakvatten ej längre utsläppes i hamnen. Även i de svenska
västkusthamnarna synes den vara stadd i tillväxt. Den förekommer även vid östra
kusten av Schleswig-Holstein och i Kieler Eöhrde, däremot icke i Östersjöns inre delar.
Andra skadedjur tillhöra musslornas, kräftornas och skalbaggarnas släkten. De
förekomma endast undantagsvis i våra farvatten, och deras åverkan är sällan mera omfattande.
Exempel på vågbrytare. Fig. 18, som återgivits ur H. Proetel, See und Hafenbau,
åskådliggör en vågbrytare av det enklare slaget. En kärna av sand omgives å båda sidor
Fig. 18.
av sänkstycken, vilka i sin tur genom stenfyllning skyddas mot åverkan. För att icke
sanden skall spolas bort, när vågorna vältra in över vågbrytaren, är den upptill täckt
av tre lager, först lera och halm (0.5—1 m), sedan stenknot (0.2 m) och slutligen, överst,
stensättning (0.5 m).
Fig. 19.
I den vågbrytare, som är framställd i fig. 19 ■— likaledes återgiven ur See und
Hafenbau — ligga sänkstyckena längdledes och kvarhållas i sina respektive lägen av vid
vågbrytarens yttersidor förefintliga pålar, som upptill sammanhållas av hammarband.
Då dessa pålar i sina övre delar äro utsatta för röta, måste de tid efter annan utbytas.
Även sänkstyckena i vågbrytarens övre delar gå snart sin undergång till mötes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>