Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
VATTENBYGGNADER.
mottaga ett stort antal krigsfartyg och härbärgera dem under formeringen till lämpliga
eskadrar.
Sålunda kunna många omständigheter göra det önskvärt, att till hamnen hör en
redd, som möjliggör tillfällig ankring för ett större eller mindre antal fartyg.
Det erforderliga vattendjupet i redden beror av de trafikerande fartygens storlek
och av den grad av skydd mot sjögång vågbrytaren — den må vara naturlig eller
konstgjord — lämnar. För små fartyg kan en eller annan meter under kölen vara
tillräckligt. Stora fartyg kräva i regel mera. Med större djup följa emellertid ökade krav på
reddens omfattning. Varje fartyg, som ligger på svaj, erfordrar en cirkelformig area,
vars radie motsvarar fartygets längd -j- ankarkättingen, och den senares längd bör vara
minst 3 gånger så stor som vattendjupet. Att angiva några bestämda normer för reddens
storlek är naturligtvis icke möjligt. I vissa — även ganska stora — hamnar är den
endast några tusen, i andra hamnar några hundra tusen kvadratmeter.
Beträffande bottenmaterialet inom redden kan man visserligen uppställa önskemål
men blir aldrig i tillfälle att välja, emedan läget bestämmes av ett otal andra faktorer.
Undvikas bör i det längsta mycket hårda och mycket lösa bottenlager. Naturligtvis
få på bottnen ej finnas vrakrester, stora stenblock o. dyl., som kunna förorsaka förlust
av ankare och —- under särskilt vidriga omständigheter — haveri.
I det stora flertalet svenska hamnar har naturen själv rikligen tillgodosett behovet
av redd, liksom i de flesta utländska hamnar, som äro belägna vid flodmynningar.
I-bland får man finna sig i, att redden ligger utanför inloppet till den egentliga hamnen
och att den ej lämnar fullt skydd mot sjögång från alla sidor. Den kallas då yttre, resp.
öppen redd. Till större delen av sin omkrets omgiven av land och naturliga eller
konstgjorda vågbrytare kallas redden sluten. Ligger den innanför hamninloppet kallas den
inre redd.
Förhamnen. I en och annan utländsk hamn är innanför inloppet eller redden
anordnad en särskild hamnbassäng av rätt stora mått, en förhamn. Dess uppgift är att
bereda fartygen fullständigt skydd mot sjögång, utan att därför behöver tagas i
anspråk utrymmet i de för lastning och lossning avsedda bassängerna. De fartyg, som
vid hård vind och sjögång passerat inloppet med stark fart, kunna här bringas till
stille-stånd, om man ej lyckats stanna dem redan på redden, segelfartygen fira ned seglen
och anskaffa bogsering samt, på utgående, åter sätta segel.
Behovet av en dylik förhamn är större vid en sluten hamn än vid en öppen, emedan
nödvändigheten att vid infarten till bassängerna passera slussar nödvändiggör bättre
aktgivande på vissa tidsmoment, särskilt om slussarna bestå av ett enda par portar, som
hållas öppna endast en kort stund vid högvatten — jfr stämslussar, sid. 18. Det kan,
även om allt är på förhand iordningställt för manövern, vara förenat med rätt stora
svårigheter att under denna tid hinna föra ut och in alla de fartyg, som skola lämna,
respektive gå in i hamnbassängen. En viss lättnad vinnes genom att anordna ett par
portar även vid inloppet till förhamnen och låta dessa vara öppna under de sex timmar,
då vattnet i havet står över medelhöjdläget, men stängda under de sex timmar det står
under. Anordnad på detta sätt kallas förhamnen halvtidvatlenhassäng. Då fartygen
där måste tillbringa rätt lång tid, utnyttjas den till klarering, proviantering o. dyl.
I tidigare utförda engelska hamnar är halvtidvattenbassängen en mycket vanlig
företeelse. Ofta står den i förbindelse med flera bassänger, jfr fig. 83 och 84. Vid nyare
anläggningar anordnas ofta kammarslussar — jfr sid. 81, fig. 85 — i stället för
stäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
