Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler - Inre vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRE VATTENVÄGAR.
93
lastning och lossning av styckegods uteslutande med användning av egna vinschar och
med tillhjälp av på varuskjulen uppsatta landvinschar (fig. 104). Kajkranar, vilka
vid andra hamnar betinga ständigt stigande kostnader, saknas här alldeles. Vid
lossning hissar fartygsvinschen godset till erforderlig höjd och firar sedan, under det
landvinschen drager det till den avsedda platsen. Vid lastning är arbetssättet omvänt.
Denna anordning torde vid styckegodstrafik fylla även nutida krav, där. såsom vid
amerikanska hamnar ofta är fallet, varuskjulen ej ligga för långt från kajen. Emellertid synes
kaj kranar vara på väg att jämväl vid amerikanska hamnar vinna insteg i större
utsträckning än hittills varit fallet.
Även där kranar finnas, göra fartygsvinscharna i åtskilliga fall god nytta genom
att samarbeta med kranarna på sådant sätt, att godsets förflyttning mellan fartygets
lastrum och dess däck utföres med vinsch, förflyttningen mellan däck och land däremot
med kran. I många fall utnyttjas vinscharna till omlastning över fartygets yttre reling
samtidigt med att omlastning över kaj pågår med kran.
INRE VATTENVÄGAR.
Av Professor P. G. Hörnell.
De inre vattenvägarna kunna särskiljas i följande grupper:
1. Insjöar.
2. Naturliga floder.
3. Kanaliserade floder.
4. Kanaler.
I sjötransportväsendets barndom tillhörde den överväldigande större delen av
alla inre vattenvägar den 2:a gruppen. Där egyptier och babylonier slogo upp sina
bopålar, funnos knappast några sjöar. Bosättningen började längs bördiga
flodstränder. På floderna förmedlades praktiskt taget all tyngre trafik.
Men — såsom redan blivit framhållet — i floderna förekommande strida stråk och
branta stup föranledde i sinom tid särskilda åtgärder för höjdskillnadernas övervin-
Fig. 105.
nande, först lutande plan, på vilka farkosterna kunde transporteras mellan flodernas
farbara delar, sedan slussar. De senares uppgift var ofta tvåfaldig. De avsågo icke
blott att övervinna höjdskillnaden utan även att åstadkomma så stort vattendjup, att
det möjliggjorde farkosternas framförande. Ett annat sätt att öka vattendjupet bestod
däri, att man med de enkla redskap, som stodo till buds, ur flodbädden avlägsnade
stenar och andra tröskelbildningar, som försvårade navigeringen. Under därpå
följande utvecklingsskeden började man jämna ut flodernas skarpa krökar. Här och var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
