Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTNINGSTEKNIK. VATTENDRAGETS OMREGLERING TILL FLOTTLED.
155
är inte alltid det lättaste att kanske mitt i vårfloden hålla kvar dessa virkesmassor.
Väldiga kistor och pålningar (fig. 167 och 168) måste därför anläggas, men ofta vållas svåra
skador å dessa genom isgång. Virket skulle aldrig kunna hejdas, om det icke packade
ihop sig till en bröt, som toge fäste i stränder och botten.
Sorteringsapparaten kan utföras antingen efter solfjädersystem eller efter
kanalsystem (fig. 173). Enligt det förra inkommer det osorterade virket från magasinet i ett
gallringscentrum, där märkena granskas och de olika ägarnas stockar stickas in i
motsvarande fickor, som löpa ut solfjäderformigt. Vid kanalsystem går virket, ordnat på
tvären, ned igenom en kanal, i vilken efter varandra utmynna de olika ägarnas fickor.
I dessa sammanlägges det sorterade flottgodset till fasta flottar. Eller ock öppnas
när en ficka är full bommen ut till en gemensam kanal, där virket flyter ned till
tim-merbuntningsverket. Flottarna föras sedan ned till en samlingsplats, varifrån
bogser-ångare hämta storflottarna fram till förädlingsverken.
Alla dessa kanaler och fickor äro bildade av bommar, av vilka de flesta äro byggda
såsom gånglänsar. Öppningarna till fickorna överbyggas med bryggor (fig. 174), under
vilka virket kan dragas. För att bryggorna icke allt för mycket skola tynga ned
gånglänsarna måste de uppbäras av plåtpontoner.
Hela sorteringsverket flyter alltså på vattnet och stödes av kistor, dykdalber och
sänkstöd samt stagas genom wire.
Fig. 175. Mataranordning för transporten över en sjö. Består
av två linor, vilkas undre parter .släpa på virket och genom
vidfästade ribbor driva det framåt.
Konstgjord matning. Det är ett mycket lyckligt förhållande, att drivkraften vid
flottningen i allmänhet fritt erhålles av strömmen. Redan i de fall, då transporten blir
beroende av vinden, t. ex. på
sjöarna, är det betydligt
vanskligare, och handkraft eller
maskinkraft måste sättas till i
form av spelflotte eller
motor-varpbåt.
På ställen där stora
virkesmassor skola transporteras en
kortare sträcka och strömmen
är otillräcklig användes
liggande matarband (fig. 175). Virket
går då fram mellan parallella
bommar eller pontoner. Över
den kanal som här bildas löpa
linor, vilkas undre part släpar
på timret och driver det
framåt genom påfästade ribbor,
flö-ten e. dyl.
Intill kraftstationer händer det stundom, att sugningen till kraftverksintaget är för
stark, så att timret icke vill gå mot flottningsutskovet. Då insättes ett stående
matarband, som består av spjälor, som äro lodrätt fästade på tvenne horisontella kättingar.
Bandet rör sig sakta och drar med sig de stockar som komma fram.
Bro- och husbyggnader m. m. Till den fullt utrustade flottleden hör nu även en
hel del andra anläggningar. Genom det höga vattenståndet och timret vållas lätt hinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
