- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
158

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Flottningens utförande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

VATTENBYGGNADER.

Fig. 178. Flottningsarbetet kan stundom
vara ganska behagligt. Timret går lugnt
mellan ledbommar, och flottaren sitter i
sitt »gapskjul» och vaktar att icke fästen
uppstå.

så att konstant djup i strömmen bibehålies, och idealet är ett stigande vattenstånd, som
hindrar virke att fastna. Men när vattnet börjar falla, då är tiden inne att slå igen.
Det säger sig självt, att varje gång tappningen avbrytes går en betydande vattenmängd
förlorad, det är därför av vikt att perioderna tagas så långa som möjligt.

Från den mindre flottleden går virket över
till den större. Vattentillgången är vanligen
rikare, och flottningen blir mindre beroende av
dammvatten. Vattenståndet kan här vanligen
endast regleras genom att tappningarna i
biflödena noga avpassas till tiden, så att dammvatten
från olika håll på en gång når fram och
åstadkommer den höjning i vattenstånd som är önsklig.
På samma sätt må även dammarnas stängning
regleras så, att högvattnet på en gång upphör.

Om flottleden går ut i någon sjö, samlas
virket vid vattendragets mynning i ett magasin, för
att sedan transporteras vidare i ringbom.

När allt virke släppts, vidtar landrensningen,
eller »rumpningen» som den kallas. Manskapet
förflyttar sig då ned efter flottleden och tar med
sig allt virke som fastnat, tillfälliga länsar slås
sönder, och det sista virket på stränderna rullas
ut. Nu rivas även styrbrötar och landtimmer.
Tungt flytande stockar och s. k. dykare, d. v. s.
flottgods som med sin ena ända gått till botten,
uppdragas på land att torka och måste vanligen
lämnas i sticket till följande år (fig. 159).

Fig. 179. Flottningsarbetet kan även vara spännande, när virket lagt sig fast till en bröt, som skall lossas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free