Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Avloppsvattnets avledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
VATTENBYGGNADER.
Några mätningar av storleken av avdunstningen under pågående nederbörd och
infiltration torde var för sig icke ha blivit utförda. Dock är det utrönt, att den förra
är beroende av luftens relativa fuktighet och temperatur. Den senare är beroende av
det material, varmed marken är täckt, såsom gatubeläggning m. m. samt markens
poro-sitet och fuktighetshalt. Tillsammans anges avdunstningen och infiltrationen genom
ett områdes avrinningsfaktor, som anger den del av nederbörden, som avrinner ovan
jord.
Enligt i litteraturen förekommande uppgifter uppgår värdet av denna koefficient
till nedan angivna värden:
Gamla tättbebyggda stadsdelar........................................0.7 —0.9
Tättbebyggda stadsdelar i allmänhet..................................0.5 —0.7
Stadsdelar med öppet byggnadssätt....................................0.25—0.5
Kaserngårdar, bangårdar o. d.........................................0.1 —0.3
Parker och trädgårdar, åker och ängsmarker . ...........0.05—0.25
Skogsområden............................................0.01—0.20
Fig. 183 visar, att regnintensiteten avtager med stigande varaktighet. Skedde
avrinningen ögonblickligt, skulle densamma erhållas genom hopmultiplikation av
dräne-ringsområdets area, nederbördsintensiteten och avrinningsfaktorn. Emellertid kräver
avrinningen en viss tid, så att vid densamma en viss retardation äger rum. Allteftersom
avrinningen från olika områden kräver längre eller kortare tid, erhålles dess storlek
genom att multiplicera områdenas areor med deras resp, avrinningskoefficienter och
lägre eller högre nederbördsintensiteter.
Samtliga ovan nämnda faktorer, som inverka på avrinningens storlek, har man
sökt taga hänsyn till genom mer eller mindre invecklade formler, i vilka den avrinnande
vattenmängden, nederbörden, ledningarnas lutning och nederbördsområdets area ingå.
Dessa formler ge god överensstämmelse med förhållandena inom de områden, för vilka
de äro uppsatta, men böra ej givas generell giltighet.
Avrinningens storlek bestämmes numera vanligen med hjälp av grafiska
beräkningsmetoder, varigenom en nöjaktig överensstämmelse med verkliga förhållanden kan
erhållas. Det skulle emellertid föra för långt att här närmare ingå på dessa.
Ett begrepp om storleken av de regnvattensmängder, för vilka avloppsnät
dimensioneras, ge nedanstående exempel, hämtade från tyska städer:
Berlin............................................21 — 501/s.ha
Düsseldorf.................................................... 37.5— 75 »
Ellerfeld..................................................... 25 — 40 »
Heilbronn.....................................................15 — 62 »
Kaiserslautern................................................56 —110 »
Königsberg.................................................... 40 — 60 »
De angivna siffrorna torde dock vara för låga. I och med att de områden fullt
bebyggas, för vilka avloppsnäten ursprungligen projekteras, gör man den erfarenheten,
att de tidigare beräknade värdena på avrinningen äro för låga, och man har numera
kommit till den slutsatsen, att det är oekonomiskt att projektera avloppsnät för en
avrinning, som svarar emot högsta förekommande regnintensitet. Man projekterar dem
i stället för en regnintensitet, som överträffas visst antal gånger per år, och låter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
