- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
179

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Avloppsvattnets rening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VATTENAVLOPP. AVLOPPSVATTNETS RENING.

179

Avskiljande av sand i rännstensbrunnar torde mera avse att förekomma
avsättningar i ledningarna och härav följande ledningsstopp än vattnets rening. I en del
fall tages dock även sikte på att hindra uppkomsten av bankar i recipienten.

Sandfångar e, där hastigheten nedsättes till c:a 0.3 m/s, avse såväl att skydda
eventuellt efterföljande pumpar från slitage som att avskilja det tunga slammet, som,
om det ej borttoges, i en del fall skulle försvåra den efterföljande reningen. Där
kvar-hålles även en del av de avsättningar, som utspolas ur ledningsnäten vid regn.

Sandfångare finnas utförda med såväl cirkulär som rektangulär planform, de senare
med såväl horisontal som lutande botten och med olika anordningar för rensning, t. ex.
för hand, med skopor, med mudderverk, i fördjupningar i botten insatta hinkar m. m.

Vid nyare anläggningar torde den rektangulära typen vara förhärskande. Vanligen
brukar den erhålla större djup vid inloppet och uppdelas i två eller tre kamrar för
alternativ avstängning vid rensning. Under sandfångarens botten anordnas om
möjligt dränering, så att vattnet kan rinna av renset före upphämtning.

Från vad som sagts om olika avloppssystem torde framgå, att sandfångare endast
komma till användning vid det kombinerade avloppssystemet.

Vill man med avsättningsmetoden även frånskilja lättare fasta partiklar (slam)
tillgripas bassänger, brunnar eller torn.

Avsättningen av det finare slammet vinnes i dessa genom att göra hastigheten
mindre och giva vattnet längre uppehållstid än vad fallet är i sandfångarna. Att
fullständigt avskilja alla olösta partiklar på detta sätt är dock ej möjligt; det finaste
slammet håller sig simmande även under mycket lång uppehållstid.

Inverkan av uppehållstid m. m. i bassängerna har klarlagts genom försök i Köln
och Hannover i början av detta århundrade. Resultaten framgå av nedanstående
tabeller. Försöken äro betydelsefulla av den anledningen, att de påvisade felaktigheten i
tidigare föreställningar om nödvändigheten av mycket små hastigheter och långa
uppehållstider.

Avsättningens beroende av uppehållstiden i avsättningsbassänger.

Försök i Hannover.

Hastighet i mm/sek
resp, uppehållstid
i timmar

Avsättning i % av olösta
ämnen vid en bassänglängd av

50 m 75 m

4—8 mm/sek 55.7 61.5

19 » — 57

24 tim — 88.8

l1^, 3 ä 4 tim — 68

Försök i Köln 1.

Avsättningsbassängens längd 45 m.

Hastighet Avsättning i % av
i mm olösta ämnen

4 72.31

20 69.08

40 58.09

Efter ytterligare 12 tim.
uppehåll avskildes vid en hastighet
av 4 mm/sek ytterligare 11.7 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free