Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Avloppsvattnets rening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
VATTENBYGGNADER.
figuren eller genom öppningar i botten, eller slutligen på samma sätt som ur
Imhoff-brunnen, fig. 205.
Brunnarna ställa sig i regel dyrare än bassängerna och hava icke kommit till så stor
användning som dessa. En fördel utgör deras mindre planutrymme.
I likhet med vid avsättningsbassängerna har vid senare utförda brunnar större
enkelhet eftersträvats än vid tidigare. Sålunda hava de rör, som insattes för vattnets
likformiga fördelning, slammets uppfordring m. m. slopats, emedan de belädes med slam,
Fig. 200. Avsättningsbrunn.
som icke medföljde vid slamtömningen, utan råkade i förruttnelse, vilken spred sig
till vattnet.
Avsättningstorn. Ett avsättning storn är återgivet i fig. 201. Det utgör
en avsättningsbrunn förlagd ovan jord. Genom vakuum stiger vattnet upp i en
plåtcylinder, under det slammet sjunker ner i den underjordiska delen. Konstruktionen
torde hava utbildats med tanke på att minska jordarbetena, som särskilt vid högt
stående grundvatten i den omgivande marken kunna
bliva mycket dyrbara.
Fettfångare. I ovan givna översikt över
olika reningsförfaranden ha fettfångare placerats
bland avsättningsanordningar. Placeringen är
oegentlig i det avseendet, att i de flesta tillhörande
apparater avskiljningen sker vid vattnets yta.
Fettets avskiljande eftersträvas av två olika
anledningar, nämligen dels av ekonomiska skäl, i
det fettet tillvaratages och kommer till användning
i såp-, olje- och ljusfabriker m. m., dels med
hänsyn till underlättande av ejterjöljande biologisk rening.
Speciellt under krigsåren var fettets tillvaratagande
av ekonomiska skäl aktuellt, men även långt tidigare
har så varit fallet.
De första försöken avsågo fettets utvinnande ur slammet från avsättningsbassänger.
Vid yllefabriker i England, där fettet erhölls ur slammet genom centrifugering med
efterföljande upphettning, lär utvinningen ha varit ekonomisk.
Fig. 202 visar en anordning att i stor skala utvinna fettet genom avskumning.
Vattnet inkommer i rännan a och avrinner i rännorna b. Mesta fettet samlas på ytan i rummet
c, men erhålles även i d. aj j . — i. r
Fig. 201. Åvsättningstorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
