Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Avloppsvattnets rening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
VATTENBYGGNADER.
kombination av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Till den biologiska processen
bidraga aeroba mikroorganismer, d. v. s. sådana som utvecklas vid lufttillträde. För
ett gott reningsresultat är sålunda genomluftning av marken nödvändig. Av denna orsak
lämpar sig bäst för irrigationsfält mark av ej alltför fin sand. Av samma anledning bör
även dränering utföras samt fälten periodvis beskickas med vatten. Då fett mycket lätt
tilltäpper markens porer, bör detta avlägsnas före vattnets utledande över fälten.
Den för irrigation erforderliga markarealen beräknas vid sandig mark till 1 har för
250 personer vid icke föregående rening. Vid föregående partiell rening genom
avsättning beräknas arealen kunna minskas till en fjärdedel.
Infiltration. I motsats till irrigationen bortses vid denna metod från
tillgodogörandet av avloppsvattnets gödselhalt. Vinsten härav är, att den erforderliga
markarealen minskas till ungefär en tiondel av den för irrigationen erforderliga.
Metoden grundar sig på av engelsmannen Sir Edward Frankland omkring år 1870
anställda försök, vilka icke blott gåvo upphov till denna reningsmetod, utan även blevo
utgångspunkten för de konstgjorda biologiska reningsmetoder, som komma att
beskrivas i det följande. Försöken omsattes omedelbart i praktiken i ett 40-tal städer, av
vilka dock mycket få kunde uppvisa ett lyckligt resultat. Ungefär 15 år efter Franklands
försök upptogos de emellertid i Förenta Staterna av Massachusetts State Board of Health.
Försöken gingo ut på att bygga filter av olika material samt beskicka dem med olika
av-loppskvantiteter. Tack vare dessa försök kom metoden till användning i ett flertal
städer i Massachusetts, i vilka den gav lyckligt resultat.
Metoden består i en intermittent beskickning av till filter apterad mark. Som
erforderlig markareal beräknas 1 hektar för 2 500 personer. Vid föregående partiell rening
kan arealen minskas till hälften. Beskickning bör ske ungefär var tredje dag, så att
marken hinner genomluftas. Marken bör helst dräneras med ledningar placerade på ett
inbördes avstånd av c:a 5 m och på minst 1 m djup. Vintertid och på platser med kallt
klimat plöjas fåror, i vilka vattnet framrinner utan att frysa. Fördelningen av vattnet
sker med rännor, som vid större anläggningar utföras av betong, vid mindre av trä.
Ett nytt filter måste hållas i drift en viss tid, innan det hunnit »mogna». Mogningstiden
är beroende av bl. a. temperaturen och kan variera från en till åtta veckor.
Konstgjord biologisk rening. Som tidigare anförts erfordras för
infiltration endast en tiondel av den markareal, som fordras för irrigation. De
konstgjorda biologiska reningsmetoderna kunna göras ännu mer koncentrerade. Metoden
leder sitt ursprung ur de ovan nämnda av Frankland och Massachusetts State Board
of Health utförda försöken, men har utarbetats för praktisk tillämpning i England.
Omkring år 1900 ansågs den ha nått en sådan fullkomning, att den kunde användas
i flertalet förekommande fall.
Metoden omfattar tvenne olika tillvägagångssätt, nämligen rening med hjälp av
kontakt- eller fyllnings filter eller med hjälp av droppfilter. Vad namnen beträffar är ordet
filter olämpligt så till vida, att metoden icke avser en mekanisk filtrering. Att ersätta
ordet filter med bäddar och tala om kontakt- eller droppbäddar vore riktigare. Ordet
konstgjord avser att ange, att för filter apterats »gjorda» bäddar i motsats till vad fallet
är vid infiltration och irrigation, i vilka vattnet utledes över mark av lämplig
beskaffenhet, sålunda i naturen förekommande avlagringar.
Kontakt- eller fyllningsfilter. Metoden består i att inleda
avloppsvattnet i en filterbädd, lagd på ett vattentätt underlag och inom vattentäta väggar.
Filtret fylles till sin överyta, varefter det lämnas att stå en halv till två timmar mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
