Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - En vattenkraftanläggnings huvudanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
278 ’ VATTENBYGGNADER.
En vattenkraftanläggnings huvudanordningar.
En vattenkraftanläggnings uppgift är att i mekanisk och elektrisk energi omsätta
den vattenkraft, som representeras av en mellan tvenne punkter i ett vattendrag
befintlig forssträcka. Nivåskillnaden mellan dessa punkter, anläggningens fallhöjd, måste
därvid genom lämpliga byggnadsanordningar samlas till en punkt, där kraftuttagningen
sker genom anläggningens turbinmaskineri.
Vattenkraftanläggningen kommer till följd härav att generellt bestå av följande
huvudanordningar: dammbyggnad, tillopp, kraftstation och avlopp.
Dammbyggnadens uppgift är i första hand att avspärra vattendraget, så att det för
kraftverket erforderliga driwattnet icke bortrinner genom den naturliga flodfåran.
Kraftverket kan emellertid i allmänhet endast under en del av året, då vattenföringen
är relativt låg, tillgodogöra sig hela den framrinnande vattenmängden, och
dammbyggnaden måste därför vara försedd med öppningar, genom vilka vid riklig vattenföring
överflödsvattnet kan framsläppas, »avbördas». Bestämmande för öppningarnas
sammanlagda storlek är, att den största flodvattenmängden skall kunna avbördas, utan att
vattenytan ovanför dammen stiger så högt, att dammbyggnadens bestånd riskeras eller
att andra skador förorsakas. Det ligger synnerlig vikt uppå, att icke underskatta
storleken av den flodvattenmängd, som kan ifrågakomma. Att inrätta en damm, så att den
nätt och jämnt kan avbörda den vanliga högvattenmängden, är ingalunda försvarligt.
Erfarenheten har nämligen givit vid handen, att under var eller varannan mansålder
en stor högflod inträffat, som varit mer än dubbelt så stor som en normal flod. Den i
vårt land nu levande generationen har haft ett gott exempel på sådana jätteflöden,
nämligen 1916 års vårflod. Vattenföringen i t. ex. Dalälven (vid Hedemoratrakten),
som vid normal flod uppgår till c:a 1 000 kubikmeter i sekunden (m³/s), steg detta år
till c:a 2 300 m³/s. Man måste gå tillbaka ända till år 1860 för att finna en
motsvarighet till denna flod.
Brant stupande vattenfall förekomma mera sällan, åtminstone i vårt land. Som
regel gäller, att ett utbyggnadsvärdigt fall »skapas» genom att vidtaga sådana anordningar,
att den av en mer eller mindre långsträckt forssträcka eller en serie av forsar
representerade fallhöjden kan samlas och tillgodogöras i ett enda vattenkraftverk. I sådant fall
förlägges dammbyggnaden endast undantagsvis uppe vid forssträckans början
(forshuvudet). Gällde det endast att avspärra vattendraget, så skulle visserligen kostnaden
för dammbyggnaden i regel bliva lägst om dammen förlädes vid forshuvudet. För att
giva dammen tillräcklig avbördningsförmåga och framför allt för att förkorta den väg,
som kraftanläggningens drivvattenmängd skall framföras (jfr nedan), ställer det sig
emellertid i regel ekonomiskt fördelaktigare att förlägga dammbyggnaden ett stycke ned
i forssträckan. Dammbyggnaden får därmed även till uppgift att uppdämma
vattenytan i dammläget i nivå med vattenytan ovanför forsnacken. I långsluttande
forssträckor med relativt låga fallhöjder visar det sig oftast lämpligast att förlägga
dammbyggnaden i forssträckans nedre ändpunkt, varigenom hela fallhöjden koncentreras vid
dammbyggnaden.
Tilloppets uppgift är att framföra den vattenmängd, som är avsedd att utnyttjas
i kraftanläggningen, från den ovanför dammbyggnaden bildade dammbassängen till
den i allmänhet längre ned, vid eller i närheten av forssträckan förlagda kraftstationen.
Där tilloppet erhåller en större längd, utbildas det i sin övre del oftast som en nivåledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
