Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Dammbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattenkraftanläggningar, dammbyggnader.
285
Dammar av murverk torde först hava utförts i Spanien på 1500-talet. Många av
dessa byggnadsverk uppväcka än i dag vår beundran genom sina stora dimensioner,
ehuru de ytterst kraftigt tilltagna tvärsnitten visa, att konstruktören icke hade någon
riktig uppfattning om storleken av de tryck, dammarna hade att motstå.
Såsom ett exempel härpå må anföras Alicantedammen i Spanien. Dammen
(fig. 316), som uppfördes åren 1579—1594, har en höjd av 41 m, en bottenbredd av 34 m
och en krönbredd av 20 m. Ett annat exempel är den under åren 1785—1791 i Val de
Infiero uppförda dammen (fig. 317), som, med en höjd av 35 m och ungefär lika stor bredd,
Fig. 316. Tvärsektion genom en på 1500-talet
Byggd 41 m hög stendamm (Alicante, Spanien).
Fig. 317. Tvärsektion genom en på 1700-talet
byggd stendamm (Val de Infiero, Spanien).
visar, att dammbyggnadskonsten icke gjorde några framsteg, åtminstone vad Spanien
beträffar, under de 200 år, som förflöto mellan dessa dammbyggen.
Massiva dammar med rak frontlinje. Såsom byggnadsmaterial
för mera varaktiga dammar användes numera sten eller betong. Dessa tunga och
relativt oelastiska material fordra dock i motsats till trädammarna en god grundläggning.
En sättning, urspolning eller partiell urholkning av undergrunden, som för en trädamm
kan vara relativt ofarlig, verkar många gånger ödeläggande å en stendamm. Där grunden
utgöres av god berggrund, såsom i allmänhet är förhållandet i vårt land, bereder
grundläggandet inga svårigheter, vilket däremot ofta kan vara fallet, om dammen måste
grundläggas å mindre fast grund. Man måste därvid avskära eller åtminstone förlänga
och försvåra tryckvattnets väg under dammen genom att anbringa en spontvägg (spont)
vid dammens framkant. Om möjligt nedföres denna spont till tät botten. Där
strömmande vatten kan angripa bottnen nedom dammen, anbringas vanligen en spont även
i dammens bakre kant.
Dammens grundläggning har den allra största betydelse i ekonomiskt avseende.
Om trycket från det uppdämda vattnet intränger i grunden, så förorsakar det ett
upptryck på dammens undersida. Dammkroppen måste därför dimensioneras för att
motstå icke blott pressningen å dammens framsida av det uppdämda vattnet utan även
för upptrycket, som strävar att lyfta dammen. Frånvaron av upptryck å dammkroppen
medgiver därför smäckrare dimensioner än om sådant förefinnes. Det är emellertid
en vansklig sak, att med säkerhet kunna bedöma, huruvida upptryck kommer att äga
rum eller icke, och den försiktige dammbyggaren räknar i allmänhet med, att vid
dammens framkant uppstår »fullt upptryck», d. v. s. ett tryck, som motsvarar
vattendjupet i dammbassängen, samt att trycket avtager likformigt mot bakkanten för att där
motsvara det största där förekommande vattendjupet. Genom lämpligt anordnad
drä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
