Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Tilllopp och avlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. TILLOPP OCH AVLOPP.
347
Fig. 413. Tubledningar.
stången utsattes för en tryckande respektive dragande kraft av icke mindre än
1 000 kg. Det inses härav, att tubledningar av järn icke kunna såsom ett enda
sammanhängande rakt rör orubbligt uppläggas på fasta stöd.
De farliga temperaturspänningarna kunna helt undvikas genom att indela
tubledningen i raka sträckor, vilka i
ena ändan äro fast förankrade
och i den andra rörligt
förenade med påföljande sträcka
genom en s. k. dilatationsjog
eller expansionsbox. I fig. 413
visas ett exempel å
tubledningar utförda enligt nämnda
princip. Mellan
förankrings-punkterna, som vanligen
bestå av massiva betongblock,
fig. 414, uppläggas tuberna å
stöd på sådant sätt att
glidning tämligen obehindrat
skall kunna äga rum.
Minskning av friktionsmotståndet
å upplagen åstadkommes
med uppläggning å rullar,
exempelvis så som visas i
fig. 415.
Ett mindre kostsamt
ehuru på samma gång mera
osäkert sätt att bygga
tubledningar, vilket tillämpats vid
en del franska anläggningar,
är att lägga tubledningen i
nära anpassning till terrängen,
varvid krökar i rätt stor
utsträckning kunna förekomma.
Förankringarna äro anbragta
å tämligen godtyckliga
punkter. Mellan dessa kan tuben
hava en eller flera krökar i
plan eller profil.
Dilatations-fogar förekomma mycket
sparsamt, enär krökarna
an
ses möjliggöra de av temperaturväxlingarna framkallade rörelserna hos tuben. Tuben
måste emellertid kunna glida i sidled å stöden, om dilatation skall vara möjlig. Ibland
användas i stödpunkter och krökar fjädrande förankringar, vilka medgiva en viss
rörlighet hos tuben. I fig. 416 visas förankringar, som möjliggöra för tuben att vid
utvidgning höja sig.
Vid tubledningar av gjutjärnsrör, stålrör eller helsvetsade rör utgör förbindningen
mellan de olika rördelarna en viktig detalj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>