Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Beskrivningar av vattenkraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. BESKRIVNINGAR AV VATTENKRAFTVERK. 409
Fig. 487. Röttle kraftverk. Sektion av svallschakt.
Norska vattenkraftverk. Redan vid flyktig blick på en karta över skandinaviska
halvön kan konstateras, att Norge visserligen är sämre lottat på sjöar än Sverige,
men att höjdförhållandena ställa sig betydligt gynnsammare i Norge från
vattenkraftsynpunkt.
Ett utmärkande drag hos de norska sjöarna är deras stora djup. Ofta ligga
sjöbottnarna till och med lägre än havsytan. Så t. ex. har sjön Mjösvand ett största djup
av 440 m, under det att dess
yta ligger 362 m över
havsytan. Vidare äro
sjöstränderna ofta sparsamt befolkade
och marken har ringa värde.
Förutsättningarna för
anordnandet av regleringsmagasin
med betydande
regleringshöj-der äro sålunda synnerligen
gynnsamma. Regleringshö j
-der om 10 å 15 m äro
ingalunda ovanliga. Ett storartat
exempel på en rationellt
ordnad sjöreglering erbjuder
Skiensvattendraget. Sålunda
har man i sjön Mjösvand
skapat ett magasin om 750
millioner m³ rymd och i den
nedanförliggande Tinnsjön ett
magasin om 200 millioner m³.
Genom reglering av ytterligare
några sjöar inom samma
område erhålles en total
maga-sinsrymd om över 1200
millioner m³, vilket innebär en vinst
om 100 000-tals hästkrafter.
(Till jämförelse må nämnas,
att genom en av Tysklands
största
spärrdammsanlägg-ningar, Urftalsperre, erhålles
ett magasin om endast 46
millioner m³.)
Vad höjdförhållandena beträffar, skiljer sig Norge från Sverige därigenom, att
landet är höglänt ända fram till kusten. Nederbördsdelaren är ofta belägen på ringa avstånd
från havet. Floderna bliva härigenom mindre mäktiga än i Sverige, men i gengäld,
till vattenkraftens fromma, bliva fallhöjderna mera koncentrerade och av en helt annan
storleksordning. Särskilt är som bekant Norges västkust rikligt begåvad med höga
fallhöjder, på sina ställen uppgående till 1 000 m. (Dock bör erinras om att Norges största
flod, Glommen, har ett mera flackt lopp.) En kompensation för de små
nederbördsområdena erbjuder dessutom den rikliga nederbörden. Norges västliga högland är en av
de regnrikaste trakterna i Europa. Årsnederbörden överstiger i allmänhet 2 000 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
