Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Beskrivningar av vattenkraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
418
VATTENBYGGNADER.
Fig. 498. Schematisk sektion genom Ontario Power
Company’s kraftverk vid Niagara.
verkat hämmande på vattenkraftens omvandling i elektrisk energi, torde emellertid
komma att dämpas, då de erfara, att utredningar givit vid handen att intill 80 % av
vattnet kan avledas, utan att utseendet förändras, om blott en överfallsdamm (d. v. s. en
osynlig dammtröskel) bygges på Hästskofallets krön.
Beträffande tillgodogörandet av vattenmängden träffades år 1910 en
överenskommelse mellan Förenta staterna och Kanada, varvid bestämdes, att de förra ej fingo för
kraftalstring avleda mer än 567 m³/s, medan Kanada skulle ha rätt att uttaga 1 020
m8/s. Den sålunda bestämda vattenkvantiteten (c:a 1 600 m³/s), som skulle vara
tillräcklig för drivande av då befintliga och planerade anläggningar, har nu helt tagits
i anspråk. Efterfrågan på kraft växer emellertid på ömse sidor om floden, och tidpunkten
för en ny överenskommelse om ökad vattenuttagning torde icke vara avlägsen.
Niagarafloden mellan
Erie-sjön och sjön Ontario har en
total längd av 58 km. Totala
fallhöjden mellan dessa sjöar
är omkring 100 m. Floden är
segelbar på de översta 34 km
och de nedersta 12 km, å vilka
sträckor fallhöjden är
sammanlagt endast 3.5 m, varför 96 m
av fallhöjden praktiskt kan
utnyttjas som kraftkälla.
Huvudfallen stupa lodrätt 50 m. Ovan
dessa finnes en forssträcka om
2 km längd med 15 m fall,
och nedanför det branta stupet ett 4 km långt lugnvatten, varefter floden på en sträcka
av 6 km i tämligen jämn lutning sänker sig 31 m, de s. k. Lower Rapids.
Lower Rapids äro ännu ej utnyttjade för kraftuttagning. Om den vattenmängd,
som enligt ovannämnda överenskommelse nu får utnyttjas för vattenkraftändamål,
tillgodogjordes även vid de nedre forsarna, vore det möjligt att dygnet och året runt
uttaga totalt
1 500 000 hästkrafter
d. v. s. lika med en fjärdedel av Sveriges totalt uttagbara vattenkraft.
Utnyttjandet av Niagarafallen började redan år 1853. Vid denna tidpunkt hade
man ej konstruerat turbiner för högre tryckhöjder än 10—25 m, och den stora fallhöjden
kunde icke på långa vägar när tagas i anspråk. Turbinerna placerades på bottnen av
schakt, utsprängda i berget till så stora djup, som motsvarade turbinbyggnadskonstens
dåvarande ståndpunkt. Medels långa vertikala axlar överfördes kraften från turbinerna
till de ovan markytan uppställda motorerna. Den första elektriska kraftstationen
byggdes år 1881, men den första kraftstationen, som utnyttjade hela fallhöjden, byggdes
först år 1896. Sedermera hava ett flertal kraftstationer byggts. Samtliga anläggningar
å den amerikanska sidan tillhöra numera ett bolag, »Niagara Falls Power Co.» vilket
disponerar ett kraftbelopp av nära 700 000 hkr. I en kraftstation som nyligen (1924)
fullbordats finnas världens största turbiner, 3 aggregat om vardera 70 000 hkr
installerade.
Den äldsta anläggningen — som igångsattes på 1850-talet — intager sitt vatten
genom en öppen kanal, som går tvärs igenom staden Niagara. Den första verksamhe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
