Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Fiskvägar, av Carl Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
VATTENBYGGNADER.
Fig. 523. Ålyngelsamlare vid Trollhättan.
Fig. 524. Ålyngelledare vid Krakerud.
I Schweiz har man under senare år använt trappor av Denils typ. Dessa utgöras
av smala, grunda rännor, i tvärsektion 0.5 x 0.5 m, försedda med tätt stående låga
trösklar, som dragas upp till långväggarnas överkanter. Trösklarna äro utformade så,
att vattnet tvingas att delvis strömma tillbaka uppåt trappan. Friktionskoefficienten
längs dessa tröskelförsedda väggar blir mycket hög och vattenhastigheten och
vattenmängden låg. Dessa rännor
användas för att
sammanbinda smärre bassänger,
som äro placerade på några
meters höjdskillnad.
Rännorna göras ofta ganska
branta, i lutning 1:4 eller
därutöver.
Vid mycket höga
dammar har man ifrågasatt att
bygga hissar eller slussar
för att lyfta upp laxen,
varvid främst gäller att på
lämpligt sätt kunna fånga
laxen nedanför
anläggningen ifråga. Vid mycket
höga uppdämningar
indäm-mas dock ofta så långa
strömsträckor, att en
upptransport av leklax icke
lönar sig, dels på grund av
att lekplatser och
yngel-uppehållsområden väsentligt decimeras, dels emedan
ynglet ofta har svårt att
vid vandringen till havet
oskadat taga sig nedför den
höga dammen eller finna
laxvägen. Även
förekommer transport av lax förbi
hinder i vattendraget från något fiske eller någon plats, där laxen är lätt att
fånga.
Ä fig. 513—516 visas dessutom några fisktrappetyper från Wales, Irland, Tyskland
och Maine, U. S. A.
I Sverige utföres trappornas huvudkonstruktion i regel enligt det ovan beskrivna
s. k. Landmarks system. Ett par exempel på en dylik trappkonstruktion utvisa fig.
517 från Sikfors i Pite älv samt fig. 518 och 519 från Krakerud i Klarälven.
Andra typer förekomma också exempelvis vid Forshult i Klarälven, fig. 520, där
genomströmningsöppningarna utgöras av V-formade nedskärningar mitt i
tvärväggarnas krön, och enligt Denilsystemet vid Jonsered, fig. 521.
I regel anordnas laxtrapporna så, att även ålyngel kunna passera dem. På
trappans botten inlägges en särskild ålyngelledare, i vilken medelst smärre tvärväggar
fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
