Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenhjul och turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
VATTENBYGGNADER.
Andra steg i utvecklingen utmärkas av turbinerna i Wynau, levererade av Vevey
år 1923, fig. 715, och i Donau-Kacklet, levererade av Voith år 1926 och av
Escher-Wyss.
Amerika förblev banbrvtaren för dessa s. k. propellerturbiner med några väldiga
anläggningar vid för det specifika varvtalet ovanligt höga fall, den märkligaste vid La
Gabelle, fig. 716, med 4 enheter om 22 000 kW och 18 meters fall, igångsatt år 1924.
Fig. 711. Bells skruvturbin.
Fig. 712. Vattenmängd och verkningsgrad
vid Matte.
I tävlan med Kaplan- och propellerturbinerna uppträdde måttliga snabblöpare
i förening med en kuggväxel mellan turbinen och generatorn, fig. 717.
Fig. 713. Lawaczecks hjul.
Turbinernas ekonomiska användning. Efter denna grundliga omvälvning inom
turbintekniken har bebyggelsen av låga fall blivit lönande i större omfattning än förut.
Därom vittnar att i flere av de gamla nittiotals-verken, däribland Rheinjelden, Chèvres
och Beznau, rivas de gamla turbinerna ut, kamrarna byggas om och enhjuliga express-,
propeller- eller Kaplan-turbiner sättas in. Man
vinner därmed att verkets effekt och
energiproduktion ökas samt att dess utgifter för
underhåll och skötsel minskas.
Valet av turbiner bindes av antalet
maskinenheter i verket, specifika varvtalet, vattenbristen
och fallhöjdens nedgång vid högvatten. Om
fallhöjden och vattentillgången-belastningen vore
beständiga under hela drifttiden, skulle
vattenhushållningen icke längre vara knuten till det
specifika varvtalet. Turbinerna skulle tillmätas
så att deras toppverkningsgrad ligger vid ett
mindre pådrag eller en mindre hjulskovelvinkel än
vad verket arbetar med, diagrammet 718.
Gränsen för denna förskjutning av toppen når man,
när den med verkningsgradsförlusten följande minskningen av energiproduktionen
upp-väges av den med turbinens inknappning förbundna besparingen i verkets
kapitalkostnader.
I verkligheten sjunker belastningen eller vattentillgången under större delen av
drifttiden under de värden för vilka verket bygges. Går bottenlasten varaktigt under
verkningsgradstoppen, uppstår i de flesta fall en energiförlust, som man söker avvärja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
