Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenpelaremaskiner och hydrauliska kompressorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
VATTENBYGGNADER.
Fig. 736. Vattenpelaremaskin för
vattenuppfordring, slutet av 1800-talet. (Schw. Bauz.)
Intressant är den anordning Bélidor uttänkte i sin maskin för kolvrörelsens
automatiska vändning, fig. 737. Förloppet är i korthet följande. Impulsen till
omställningen utgår från kolvrörelsen. På kolvstången sitta fästade två rullar A och B, som
framför sig skjuta en arm vridande »oron» OVHJ. När vikten O på denna svängt upp
till vertikalt läge fortsätter oron själv plötsligt rörelsen på grund av viktens tyngd,
griper med den ena av klorna H eller J tag i regleringsstången N och påverkar
därigenom den med denna förbundna kranens
omställning.
Efter Bélidors konstruktion har en
mångfald olika typer av vattenpelaremaskiner sett
dagen. De första utfördes liksom hans utan
tanke på att omtransformera kolvens rörelse
i rotationsrörelse, då användningen mest
inskränkte sig till pumpning av vatten eller
uppfordring av malm ur gruvorna. En
rät-linig alternerande rörelse var därvid
egentligen vad som erfordrades och som
åstadkoms av kolv och kolvstång och automatiskt
eller handreglerad omkastning av
tryckvattnet till maskinen. En anläggning som i
maskineffektens storlek efter dåtida
förhållanden var anmärkningsvärd byggdes
under 1800-talets andra årtionde för en tysk
gruva av Junker. I den pumpades av en
maskin en vattenmängd av 1 800 liter/min
till en höjd av 230 meter, motsvarande en
pumpeffekt av 67 kW.
Vattenpelaremaskiner med roterande axel. Sannolikt med ångmaskinen som
förebild framkom småningom även roterande maskiner med vevväxel och svänghjul, också
sådana som arbetade roterande utan vevrörelse. Därmed inträdde
vattenpelaremaski-nerna som mera allmännyttiga drivmotorer för industrien, och i bergländer med god
tillgång på naturligt tryckvatten ser man dem under 1800-talets senare hälft ganska
Fig. 737. Regleringen till Bélidors vattenpelaremaskin. (Meissner.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
