Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Vattenpelaremaskiner och hydrauliska kompressorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
VATTENBYGGNADER.
uppfinnaren nämnda Schmidska vattenpelaremaskinen, som framkom 1870.
Cylinderhuset svängde kring tvenne i dess mitt befintliga tappar, varvid rörelsen
utnyttjades som slidrörelse för tryckvattnets till- och avledande i de rätta kolvlägena.
i
Fig. 739. Schmidska vattenpelaremaskinen.
Vattenpelarema skiner med rotationsrörelse utan vevutväxling ha även konstruerats
ett flertal, de första redan före 1800-talets början. Fig. 740 visar en av Spohn
uppfunnen maskin. Tryckvattnet infördes från sidoinloppen k genom ett antal i den
Fig. 740. Spohns vattenpelaremaskin. (Meissner.)
fasta cylindriska kroppen gjorda urbormingar och fick påverka de infällbara radiella
sko vlama i. Dessa tjänade samtidigt som regleringsorgan i det de i nedfällt läge stängde
och i radiellt läge öppnade kanalerna o, som förbinda det på skovlarnas baksida
befintliga vattnet med sidoavloppen h.
Tattenpelaremaskiner under senare tid. Det ändamål vattenpelarema skinerna
ursprungligen avsågo, nämligen att tillvarataga den i vattenfallen befintliga hydrauliska
energin, har numera upphört att gälla. Deras säregna arbetssätt och jämförelsevis
komplicerade och dyrbara konstruktion, vilket redan från början inskränkte deras
användningsområde till relativt stora fallhöjder, gjorde att de snart nog slogos ut i konkurrensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
