- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
593

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Pumpar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. PUMPAR.

593

ledningen, och. följaktligen äger ingen luftöverströmning rum från den senare till den förra,
m. a. o. ventilen Us förblir stängd. Den höjd, till vilken det vanliga atmosfärtrycket
kan pressa en vattenpelare i ett fullkomligt lufttomt rum, uppgår vid havsytans nivå till
10.3 meter. Av flera samverkande orsaker kan emellertid en så stor sughöjd aldrig
utnyttjas. Bortsett från tätningssvårigheterna så kan ett lufttomt rum aldrig uppnås i
en praktiskt utförd pump, dels på grund av skillnaden i cylindervolym och slagvolym,
det s. k. »skadliga rummet», och dels på grund av avdunstningen från vätskan, som
alltid skapar ett visst tryck i sugledningen. Därjämte måste alltid finnas till
förfogande ett visst trycköverskott i den senare, tillräckligt stort för att lyfta ventilen Us,
som förutom sin egen tyngd stundom även är belastad med fjäder. Har vattenpelaren
väl nått upp till kolven och pumpen arbetar med vattenavbördning, måste därjämte
det villkoret vara fyllt, att så mycket tryck finnes till övers i sugledningen, att
vattenmassan under kolven kan följa dess hastighetsändringar, d. v. s. underkastas samma
accelerationer som denna. Sker icke detta, blir fallet att kolven sliter sig lös från vattnet,
lämnande mellan sig själv och vattnet ett mellanrum av mycket högt vakuum. När
i sådant fall vattenmassan åter upphinner kolven vid dennas vändpunkt, inträffar detta
under en häftig kollision, vattenslag. Samtidigt uppstår en häftig tryckstegring, som
med en smäll återför sugventilen till sitt säte; man får vad man kallar ett ventilslag.
Vi skola i det följande få tillfälle ytterligare stifta bekantskap med detta sista fenomen.

Av det här sagda inses emellertid vanskligheten av att låta en kolvpump arbeta
samtidigt med stor sughöjd och hög arbetshastighet. Även med måttlig kolvhastighet
på kanske 1/2 m/sek torde sughöjden för vanliga förhållanden icke böra överstiga 8 meter.
Kolvens acceleration är hänvisad att följa den lag, som betingas av vevtappens rörelse
och blir störst i ändlägena. Den får där ej vara större än att vätskemassorna hinna
att följa med i rörelsen, i annat fall blir vattenslag den oundvikliga följden. Då
accelerationen för en viss vevradie är direkt proportionell mot kvadraten på vevaxelns
varvtal inses utan vidare rotationshastighetens begränsning.

För att så vitt möjligt undanröja svårigheterna har man sökt — åtminstone där
man tvingats till användande av större sughöjder — minska på volymen och
hastigheten av de vätskemassor i sugledningen, som äro direkt beroende av kolvens rörelse.
Detta har skett genom att närmast pumphuset inmontera en sugklocka S, fig. 785,
som förutom en viss vätskevolym innesluter en kudde av förtunnad luft. Från
sugled-ningens början upp till sugklockan äger en någorlunda jämn ström rum, under det att
ojämnheterna, föranledda av kolvens rörelse, inskränka sig till den vätskevolym, som
är inrymd mellan klockan och kolven. Dessa ojämnheter, som ge upphov till
svallningar av vätskenivån i klockan, balanseras av motsvarande förtunningar hos den
inneslutna luften.

Vattenleveransens fördelning. Tryckluftklockan T har till ändamål att fördela
den annars synnerligen ojämna vätsketillförseln till avtappningsstället. Uppritar man i
diagramform den kvantitet pr tidsenhet, som kolven i olika ögonblick skickar till
tryckluftklockan, får diagrammet det utseende fig. 786 antyder. Alltjämt under
förutsättning av vevväxlad drift och konstant varvtal blir vattenmängden, som är
proportionell mot kolvhastigheten, en sinusvarierande funktion av tiden med utgångspunkt från
tryckslagets början. Under insugningsslaget, som varar precis lika länge som
tryckslaget, tillföres klockan intet vatten alls. Tryckklockan får då med hjälp av den däri
inrymda kudden av komprimerad luft genom dess elasticitet utjämna tillförseln till

38—270535. Uppfinningarnas bok. VI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free