Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Pumpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. PUMPAR.
605
dynamisk företelse, en tröghetskraft. Tidigt var väl människan medveten om
centri-fugalkraftens existens —• slungan, vars verkningssätt är en tillämpning, var i allmänt
bruk bland fenicier och hebréer långt före vår tidräknings början — men dess yttringar
i flytande och gasformiga kroppar låg väl länge utanför erfarenhetens räckvidd. Och
så länge dynamiken var en överhuvudtaget okänd vetenskap — vilket var fallet fram
till renässansens dagar — så länge kunde heller icke dess rätta innebörd förstås. Äran
att ha lagt de första grunderna till dynamiken tillkommer i främsta rummet Galilei,
varefter skapandet av begreppen kraft,
massa och acceleration samt
klarläggandet av dessas inbördes samband
småningom lett fram till den moderna
uppfattningen av dynamiken.
Fig. 807. Skiss av Lionardo da Vinci avseende
länsningsanordning, troligen med utnyttjande av
vattnets centrifugalkraft. (Feldhaus.)
Fig. 808. Demonrs centrifugalpump.
(Greene.)
Vätska i ett roterande kärl. Fig.
806 föreställer ett vertikalt
cylindriskt kärl delvis fyllt med vätska och
tillsammans med kärlet roterande kring dess
centrum som axel. Den uppkommande
centrifugalkraften verkar att vätskan mot kärlets innervägg utövar ett tryck, som är
större än det som orsakas enbart av vätskans egen tyngd. Centrifugalkraften är riktad
radiellt från centrum mot periferien och har till följd en påtryckning från de inre
vattenpartiklarna på de närmare kärlväggen belägna. Resultatet blir, att dessa
senare tryckas upp mot väggen och att vätskeytan från att i vila ha intagit ett
vågrätt läge bildar den urholkning figuren visar. Såväl genom experiment som
matematiskt kan man påvisa, att den utformade
hålig-heten är densamma som konturen av en viss
rota-tionsparaboloid med centrum sammanfallande med
kärlets. Om kärlväggens periferihastighet i
förhållande till jorden är w m/sek blir den höjd H,
till vilken vätskan pressas upp mot densamma, lika
med w2[2g meter eller samma höjd, till vilken en
kropp, om den kastades lodrätt upp med hastigheten
w m/sek, skulle stiga, innan den vände och fölle
tillbaka till jorden; g är då tyngdkraftens
acceleration = 9.82 m/sek2.
Centrifugalpumpens idé, Demours pump m. fl.
Idén att använda centrifugalkraften hos en roterande vätska för pumpning synes ha
föresvävat redan den mångkunnige och idérike Lionardo da Vinci (1452—1519).
Han hade gjort den iakttagelsen, att man genom att försätta vattnet i ett halvfyllt
kärl i rotation kunde pressa upp vattnet mot kärlets väggar och på så sätt även
torrlägga en del av dess botten. Att döma av en av hans skisser, fig. 807,
illustrerande en metod för länsning av ett dike, vill det synas som om han, ehuru
måhända oklart, förnummit den möjlighet som häri yppade sig att kunna pumpa
vatten. Tvåhundra år senare (1689) återkommer tanken i en av Denis Papin i
Tyskland föreslagen pump, men först 1732 uppträder en konstruktion av
centri-fugalpump, som väckt något större intresse. Det året inkom nämligen till Franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
