Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftmaskiner och pumpar, av K. I. Karlsson och Birger Norsell - Pumpar - Automatiska hastighetsregulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTMASKINER OCH PUMPAR. AUTOMATISKA HASTIGHETSREGULATORER. 629
f
förekomma har gjort anordningen särskilt lämpad för pumpning av orent och slammigt
vatten. Även för frätande vätskor har den kommit till användning, t. ex. i Frankrike
för pumpning av svavelsyra.
Vid uppfordring av dricksvatten utgör den under pumpningen närvarande luften
ofta en faktor till höjande av vattnets kvalitet genom oxidation av järnföroreningar.
En mindre temperatursänkning brukar inträffa som följd av det vid luftexpansionen
upptagna värmet.
Automatiska hastighetsregulatorer.
Fig. 851. Moliniés regulator.
Regleringens uppgift. Så länge varje arbetsmaskin eller samordnad liten grupp av
maskiner drives av sin egen kraftmaskin erbjuder regleringen av maskinernas
hastighet i de flesta fall ingen svårighet. Mjölnaren ställer ännu i dag som under
århundraden om stämbordet till sitt vattenhjul när han byter mäld, och räckaren i
hammarsmedjan rättar med biträde av dammbordspojken hammarens fart efter utsmidningens
gång.
Fabriksdriften undandrar kraftmaskinskötaren allt inflytande på maskinernas
arbetstakt och överlåter åt honom endast att rätta pådraget, så att för produktionen
menliga växlingar i
transmissionernas hastighet icke uppstå
vid igångsättning, belastning
eller avlastning av de största
enheterna. Watt försåg därför
ångmaskinen med en
självver-kande regulator, vars
verkningssätt beskrives i Uppf. Bok,
del II.
Vid vattenhjulen och
turbinerna mötte den automatiska
regleringen stora svårigheter,
som länge fördröjde dess
införande. Man kunde här lättare
uppdela driften i grupper, var
med sitt hjul, och därmed
avsöndra den oroliga belastningen.
När, med den elektriska
kraft
överföringen, samdriften blev allenarådande, blev en känslig och snabb reglering
oumbärlig för att nätets spänning och, vid växelström, även periodtalet skulle kunna hållas
i det närmaste oföränderliga.
Även när den på så sätt är bunden vid nätet är elektromotorn en utomordentligt
smidig kraftmaskin, som själv håller farten vid alla belastningar eller ökar den undan
för undan när maskinen avlastas samt har små tomgångsförluster. Den kan lätt
anpassas till såväl små som de största arbetsmaskiner, den driver pappers- och
spinnmaskinen lika väl som reverservalsverket och lokomotivet och har t. o. m. trängt sig
emellan ångturbinen eller dieselmotorn och drivhjulen eller propellern. Elektrotekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
