- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
676

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Navigation, av S. Ulff - De nutida nautiska hjälpmedlen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

676

NAVIGATION.

lagts bl. a. av dr A. Behm, Tyskland, dr H. C. Hayes, U. S. A., och M. Langevin,
Frankrike, finnas nu färdiga apparater i praktiskt bruk, konstruerade efter dylika grunder.

I Tyskland har dr A. Behm arbetat med ekolodet sedan år 1913 och därvid börjat
med ingående undersökningar angående havsbottnens förmåga att reflektera ljudet samt
dettas hastighet i vatten. Efter omfattande försök hade han slutligen år 1920 en
praktiskt användbar apparat utexperimenterad, vilken i princip funktionerar på följande
sätt (fig. 903):

Fig. 904. Djupangivare vid Behnilod, äldre typ.

Ur ett patronläge G vid fartygssidan utslungas vid lödningen en patron P
innehållande en liten krutladdning, som exploderar strax under vattenytan. En vid samma
fartygssida anbragt mikrofon, hjälpmottagaren A, påverkas nu av denna explosion och
igångsätter en tidmätare K via ett relä. När ljudet återkommer från bottnen, påverkas en
på andra sidan av fartyget sittande eko mottagare E, av vilken tidmätaren åter stoppas.
Ljudkällan och ekomottagaren skola befinna sig å motsatta sidor av fartyget, på det att
mottagaren endast skall emottaga ekot och ej det direkta ljudet från knallen,
fartygsskrovet verkar härvid avskärmande. Å mindre fartyg, eller där krutladdningen på
grund av stora djup måst göras större, är denna skärmverkan ej tillräcklig; man har där
en särskild anordning, som urkopplar ekomottagaren, till dess ljudvågen hunnit ett
stycke på väg.

Tidmätaren utgöres i huvudsak av en skiva, som sättes i hastig rotation, då ljudet
når hjälpmottagaren. Den vinkel, denna skiva vridit sig då den stoppas av ekomottagaren,
blir ett mått på djupet. Vridningsvinkeln avläses medelst en ljusstråle, som utgår från en
liten fast lampa, och reflekteras i en till skivans axel fästad spegel. Strålen vrider sig
därför med denna spegel och framträder som ett lysande streck å en genomskinlig skala,
som direkt angiver djupet i meter (fig. 904).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free