Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Forntida egyptiska skepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 930. Bordläggningsplankornas förenande å de
forn-egyptiska fartygen.
nedanför stävarna (se fig. 929, 934 och 935). Liknande långskeppsförband återfinnes
på en del amerikanska flodångare från 1800-talets slut.
De gammalegyptiska båtarna, åtminstone de större, hade däck, lagt på däcksbalkar
(vilkas förbindning med skrovets sidor forskarna dock hittills med bestämdhet icke
kunnat utröna). Korta däcksplankor voro anbragta mellan balkarna och vilande å
avsatser på dessa (fig. 931).
Däcksplankorna inlades så,
att de lätt kunde avlägsnas,
då lossning eller lastning
skulle ske, eller för att ge
roddarna plats för benen.
Balkarna begagnades
nämligen mycket som säten åt
roddarna.
Att egyptierna förstodo
konsten att både ro och segla
— och det troligen redan i
fjärde årtusendet f. Kr. —
bevisas av de åldriga
inristningarnas båtbilder. Årorna
voro mera paddelliknande,
d. v. s. med kortare och
bredare, något ovalformade blad,
än nutidens årtyp. Blott en
mast med ett råsegel
begagnades. Masten stagades i
stävriktningarna, från toppen till
förstäven gick ett stag,
samtidigt som åt aktern ett antal
(upp till 8—10 st.) barduner
stöttade mastens över- och
mellandel (fig. 932 och 934).
Däremot saknades sidostag,
s. k. vant, ett faktum som
bekräftar uppgiften, att dessa
huvudsakligen för färden på
Nilen avsedda farkoster blott
avsågos att segla i medvind.
I Egypten blåsa mest nordliga vindar, varför båtarna i vanliga fall kunde segla uppför
floden med vinden. På återresan i stället drev man med floden och tog årorna till hjälp,
då så behövdes eller för att öka farten. Råseglet på de äldsta egyptiska skeppen var
relativt högt och smalt, senare betydligt lägre men i stället mycket bredare än fartyget
och därför nedtill utspänt med en undre rå eller bom.
Under de tidigare dynastiernas tid bestod masten av två nedtill ett stycke från
varandra placerade och upptill sammanlöpande och hopsurrade spiror, mellan vilka det
stävarna stöttande tåget var framdraget. Också på jämförelsevis stora fartyg kunde
riggen läggas ned, vilket har sin förklaring i nyssnämnda för seglationen på Nilen be-
Fig. 931. Däcksdetalj å balkar och däcksplankor på gamm
al-egyptiskt fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
