- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
750

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Ångskeppens vidare utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

750

SKEPPSBYGGNAD.

med åtta snett sittande blad, vända i motsatt riktning på hjulen. Det bakre hjulet
var fäst på en massiv axel, som genomgick en ihålig axel, på vilken det främre hjulet
var anbragt; den massiva axeln erhöll sin rörelse direkt av ångmaskinens vev, medan
den ihåliga drevs genom en kuggväxel (H, I) från en annan av maskinen driven axel (L).
»Francis B. Ogden» uppnådde en fart av 10 knop. Trots de gynnsamma
försöksresultaten väckte Ericssons uppfinning icke större uppmärksamhet hos engelsmännen.
Vid denna tid anlände emellertid till England en amerikanare, Robert F. Stockton,
som fick tillfälle att göra en tur med Ericssons försöksbåt. Vad Stockton därvid såg,
var tillräckligt att övertyga honom om uppfinningens värde, och han beställde snart
två bogserbåtar, avsedda för trafik på en kanal i New Jersey. Den första av dessa, som
efter beställaren fick namnet »Robert F. Stockton», sjösatt i juli 1838, hade Ericssons

Fig. 987. Ångaren »Archimedes», försedd med Francis Smiths propeller.

»dubbelcylindriga, direkt verkande ångmaskin» om 50 ihk och hans »patenterade
spiralpropeller». Båten var byggd av järn, 21 m lång, 3 m bred och 0.9 m djupgående, hade
30 tons dräktighet och skonertrigg (fig. 986). Efter lyckade provturer vid Liverpool och
på Thames, vilka föranledde Londontidningarna till vitsordet, att »denna viktiga
uppfinning komme att verka betydande förändringar i ångfartygssjöfarten», anträdde det
lilla fartyget färden till Amerika. Ericsson medföljde på resan, som på grund av båtens
ringa kolförråd huvudsakligen måste göras Under segel, och anlände så till det land,
där han kom att stanna och bättre fick tillfälle att i praktiken omsätta sin
Uppfinnar-begåvning. Propellerarrangemanget på »Robert F. Stockton» var liknande det på
för-söksbåten »Francis B. Ogden» och med rodret förom de bägge bladhjulen. Resultatet
blev bättre, sedan det ena hjulet borttagits och rodret placerats akter om det
kvarvarande. Under nära 30 år tjänstgjorde »Robert F. Stockton» som bogserare på New
Jersey-kanalen. Den fick snart många efterföljare, och redan år 1843 funnos 41 ångare
med Ericssons propellrar i trafik.

Smiths propellertyp provades i större skala år 1839 på ångaren »Archimedes» (fig.
987), om 200 tons lastförmåga och försedd med en 90 ihk ångmaskin, varvid en fart av
93/4 knop uppnåddes. ’ I England fortsatte man sedan att huvudsakligen använda Smiths
propeller på där byggda fartyg, Under det att man i Amerika och Frankrike föredrog
propellrar av Ericssons typ. Bägges propellrar fingo snart (år 1843) användning även
å krigsfartyg, Ericssons första gången å amerikanska fregatten »Princeton» och Smiths
å engelska kryssaren »Rattler».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free