Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Den moderna skeppsbyggnadskonstens förutsättningar och omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSKONSTENS historia .
803
Fartygs sjövärdighet — i stor utsträckning tillgodosedd genom
klassificeringssäll-skapens verksamhet — liksom frågor beträffande besättningens bostäder och arbetstid
har även blivit föremål för statliga åtgärder och lagstiftning i de flesta kulturländer.
Statskontrollen i fråga handhaves i Storbritannien av handelsdepartementet, »Board of
Trade», som från år 1850 haft en särskild sjöfartsavdelning, genom vilken efterlevandet
av säkerhetsbestämmelserna övervakas. I Tyskland finnes »Die
Seeberufsgenossen-schaft» för likartat ändamål. Vad Sverige beträffar erhöll den av staten utövade
sjö-fartssäkerhetskontrollen först år 1914 mera fast form, då dels en ny paragraf i sjölagen,
dels en lag om tillsyn å fartyg antogs. Den svenska Fartygsinspektionen utbildades i
samband härmed; dess centrala myndighet är en inom Kungl. Kommerskollegium för
ändamålet inrättad byrå, benämnd »Fartygsinspektionsbyrån».
Fig. 1036. Holländskt skeppsvarv på 1700-talet. Skrovet till vänster skall just sjösättas.
Efter ett gammalt kopparstick.
Det säger sig självt, att skepps- och båttypernas oerhörda utveckling enligt nyare
teorier och konstruktioner endast varit möjlig genom motsvarande framsteg inom
varvs-tekniken, vilken under de senaste 100 åren undergått genomgripande förändringar. Från
1700-talets enkelt utrustade träfartygsbyggande varv (fig. 1036), där allt arbete utfördes
för hand, till de moderna järnskeppsvarven med alla verkstäder, maskiner och kranar
förefaller språnget kanske ännu större än från de stolta linjeskeppen på Chapmans
dagar till de nutida oceanjättarna. Vid övergången från segel- till maskinfartyg och från
trä- till järnkonstruktioner fingo givetvis varvens utrustning och arbetsmetoder anpassas
i enlighet med de nya kraven. Verktygsmaskiner och transportanordningar hava
erhållit en förut oanad betydelse. Skeppsvarven hava blivit väldiga industriella
anläggningar med ofta 1 000-tals, någon gång 10 000-tals arbetare; och ett betydande antal
affärsfolk såväl som teknici sysselsättas. Hur pass omfattande enbart
konstruktionsarbetet till ett större nutida fartyg kan vara, belyses bäst av uppgiften, att t. ex. för
pansarskeppet »Sverige» omkring 3 500 detalj ritningar behövde utarbetas. Om än för
vanliga handelsfartyg och speciellt lastdragare konstruktionsarbetet är vida mindre
och ritningarnas antal stannar vid några hundra, torde det dock lätt kunna förstås, att
arbetet på ett modernt skeppsvarvs ritkontor kan vara nog så omfattande och krävande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
