Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Fartygsmotstånd och maskinstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
SKEPPSBYGGNAD.
användbara formler. Därvid användas åtskilliga begrepp och beteckningar för
tydliggörande av effekten i olika form m. m., och man talar sålunda om:
Nb = det för maskinens drift förbrukade bränslets effekt, omräknad i hästkrafter;
Nj — maskinens indikerade effekt i hästkrafter, avgiven och uppmätt i en
kolvångmaskins eller en oljemotors cylindrar;
Ne = maskinens vid vev- eller turbinaxel bromsad eller på annat sätt uppmätt effekt,
avgiven i hästkrafter;
Na = axeleffekt i hästkrafter, avgiven omedelbart intill propellern, alltså sedan
frik-tionsförluster i axellager, propellerhylsa o. dyl. fråndragits, förluster som bruka
uppskattas till blott några % av Ne;
Np = propellertryckeffekt, uträknad i hästkrafter.
Framdrivningsmaskineriets totalverkningsgrad,
grad av partialverkningsgraderna, d. v. s. relationen
emellan, såsom:
— — , influeras givetvis i hög
b
mellan de olika storheterna sins-
Vm —
Ne
= maskinens mekaniska verkningsgrad;
Vt =
= maskinens totala termiska verkningsgrad, vid ångdrift således inklusive
pannanläggningen;
Vp =
A
N.
— axelledningsverkningsgrad;
= propulsionskoefficient.
Va =
e
b
a
a
Vid nyare marina kolvångmaskiner brukar den mekaniska verkningsgraden vara
ganska hög, 0.88—0.92, under det att den för enkelverkande dieselmotorer stannar vid
0.70—0.75. Däremot är ångmaskinanläggningarnas termiska verkningsgrad betydligt
lägre, blott 0.15—0.18 vid koleldade pannor mot 0.30—0.36 för dieselmotorerna, vilket
senare förhållande ger motorfartygen stora fördelar och gjort dem till farliga
konkurrenter i ekonomiskt avseende till ångfartygen vid den relation mellan kol- och
brännoljepris, som under det senaste decenniet i stort sett varit rådande.
Beträffande propulsionskoefficienten, som representerar
framdrivningsmaskineriets hydrauliska effektivitet, är denna mycket beroende på propellerns konstruktion
och varvantal, akterskeppets form m. m. Man talar härvid även om Vp =
propellerverkningsgrad, vars samband med propulsionskoefficienten är:
1—m
Vp=Vp-,–-,
1—s
där m och s benämnas medströms- resp, sugningskoefficienter. För
medelstora handelsfartyg torde propulsionskoefficienten mest ligga mellan 0.5—0.65,
för små fartyg med höga varvantal vanligen väsentligt lägre.
Om Vt, Va och Vp äro kända, kan man få ett begrepp om
framdrivningsanordnin-.gens ekonomi genom uträknande av maskineriets totalverkningsgrad: t] =
För ång- och motorfartyg erhållas då med förutnämnda värden på partial
verkningsgraderna:
för ångfartyg: V = 0.07—O.n,
» motorfartyg: V = 0.14—0.22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
