Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Skovelhjul, åror och andra hydrauliskt verkande drivmedel - Segel, vindrotorer o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
889
året (1926) för passagerartransport i Royal Albert Dock i London byggd båt. Här hade
man fordrat, att båten skulle vara lättskött i alla riktningar samt att inga utstående
manöverorgan skulle få finnas, vilka kunde skadas vid tillägg o. dyl. i den livligt
trafikerade dockan. Problemet löstes av Gill Propeller Co. medelst ett i båtens flata botten
placerat vridbart munstycke med flera mynningskanaler, genom vilka vattnet pressas
snett nedåt och som med hjälp av en över däcket placerad handratt lätt kan inställas
åt önskat håll. Båten skjuter fart åt motsatt håll, som vattenstrålen arbetar, och
styrningen sker på enklaste sätt genom vridning av ratten, som ändrar munstyckets läge.
Luft, som komprimeras och utblåses genom munstycken i vattnet, har man likaså
experimenterat med, bl. a. i Storbritannien och Förenta staterna, och byggt en del
försöks-båtar. Luftutblåsning i vattnet har också provats för att minska dettas
friktionsmot-stånd, bl. a. av doktor de Laval på en under 1880-talet byggd experimentbåt av ganska
underlig konstruktion.
Segel, vindrotorer o. dyl.
Kännedomen om vindens tryckverkningar på plana eller något buktiga ytor är av
grundläggande betydelse för segelberäkningar. I första hand är då trycket (T kg) på en
mot vindens riktning vinkelrät yta (Y kvm) av värde att kunna bestämma. Följande
approximativa formel brukar tillämpas:
T = k • u2 • Y, där u = vindens hastighet i m/sek.
k = en konstant, som tidigare satts mellan 0.12—0.09, men
enligt senare handböcker (t. ex. Johow-Foerster 1920) tages något mindre än 0.08. På
k:s korrekta värde ■ i olika fall influera för övrigt diverse omständigheter, särskilt
ytans form.
»Vindstyrkan» uppskattas vanligen enligt den s. k. Beaufort-skalan, därvid följande
benämningar och motsvarande lufthastigheter bruka användas.
Vindens tryck pr kvm, vinkelrätt mot dess riktning, är samtidigt angiven:
Nummer enl. Beaufort-skalan Benämning Vindhastighet m/sek. Vindtryck kg/kvm
0 . Stillt 0—1 0 — 0.1
1 . Nästan stillt 1—2 0.1— 0.3
2 . Lätt bris 2—4 0.3— 1.3
3 . God bris 4—6 1.3— 2.8
4 . Frisk bris 6—8 2.8— 5.0
5 . Styv bris 8—10 5.0— 7.8
6 . Hård bris 10—12 7.8—11.2
7 . Styv kultje 12—14 11.2—15.4
8 . Hård kultje 14—17 15.4—22.7
9 . Halv storm 17—20 22.7—31.4
10 . Storm 20—24 31.4—45.2
11 . Hård storm 24—30 45.2—71.7
12 . Orkan >30 >71.7
I hårda orkanbyar hava vindhastigheter på 50 m/sek och däröver uppmätts med
motsvarande vindtryck av flera hundra kg pr kvm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
