Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Styrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908
SKEPPSBYGGNAD.
dera är baserad på fullt riktiga premisser. Hur pass olika värden på rodertrycket resp,
formler giva, förstås bäst därav, att vid m = 20° Joessels redan med k = 5.3 ger drygt
tre gånger så stort K, vid 30° nära dubbelt så stort K, men vid 50° blott obetydligt
större K än Middendorfs. Försök att med hjälp av liknande formler bestämma den
vridningsvinkel, då rodrets verkan är kraftigast, hava givit w = 55° som resultat.
Fig. 1155. Eoderformer vid olika akterkonstruktioner på segelbåtar.
Erfarenheten visar dock, att ett vanligt roders verkan i allmänhet är störst redan vid
co = 35°—40°; är co större, blir rodermomentet oftast mindre.
Åsikterna divergera angående bästa roderformen i olika fall. På handelsfartyg se
rodren ofta ut som en hög och smal rektangel med avrundade bakre hörn. Försök med
närmast triangelformade roder, med största bredden antingen upptill eller nedtill, hava
gjorts; likväl utan att styrverkan befunnits vara nämnvärt olika. På lastfartyg med
stor skillnad i djupgående i lätt- och lastläge bör det dock vara fördelaktigt att giva
rodret större bredd nedåt för att få styrningen tillräckligt effektiv under barlastresor.
På fig. 1120 och 1154 synas vanliga roder av ofta förekommande form på större lastfartyg,
på fig. 1155 roderformer på segelbåtar av skilda typer. Ett sinnrikt, kombinerat
luft-och vattenroder till en luftpropellrad, grundgående hydroplanmotorbåt visas i fig. 1156.
Vid hög fart fungerar det hela som luftroder (jfr fig. 1112), medan, då båten går
långsammare, styrverkan förstärkes genom att rodrets undre, vertikalt vridbara del
nedsän-kes i vattnet. Okas farten till närmare 10 knop och däröver, lyftes vattenrodret
automatiskt med hjälp av ett litet bärplan, som åter sänker vattenrodret, då båten saktar.
Balansrodret skiljer sig från den vanliga
roderformen därigenom, att en del av arean befinner sig
för om vridningsaxeln. Rodrets tryckcentrum
flyttas då närmare denna axel, så att mindre kraft
behöver tagas i anspråk för rodrets vridande, samtidigt
som dock dess styrverkan på fartyget kan vara fullt
tillfredsställande. Ett balansroders förliga del tages
sällan större än en tredjedel av hela arean. På fig.
1119 synes ett balansroder till en torpedbåt; fig. 1157
visar ett dylikt av förekommande form på
tvåpro-pellrade fartyg med kryssarakter, vanlig särskilt på
krigsskepp men, använd även ibland på större
passagerarfartyg. I allmänhet tages ett balansroder
Fig. 1156. Kombinerat luft- och
vattenroder till ilmotorbåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
