Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
SKEPPSBYGGNAD.
de samtliga skola trivas med varandra. Även vaktombytena måste verka betydligt
mera störande, om hela manskapet har ett och samma sovrum. Slutligen hava mindre
goda element större tillfälle att göra sitt dåliga inflytande gällande, ju flera som
ständigt nödgas samvara med dem. Det bästa vore naturligtvis, att åt envar ombord
anställd kunde beredas ensamt sovrum. Detta önskemål är emellertid i de flesta fall av
praktiska skäl omöjligt att genomföra.» Fig. 1173 visar hur, enligt
skeppstjänstkom-mitterades förslag, bostadsinredning med tvåmanshytter kan anordnas för manskapet
i backen, d. v. s. uppe i fören, på ett äldre fartyg.
Till följd av de risker, som särskilt i backen på ett fartyg boende personer vid
kollisioner kunna utsättas för, har det varit ifrågasatt att rent av förbjuda
förläggandet av manskapets kojer dit. Ehuru lagstiftningen icke gått så långt, har det
dock blivit allt brukligare, åtminstone på större svenska lastfartyg, att undvika
bostäder i fören och i stället förlägga manskapets kojer akterut. På fig. 1174 synes
sålunda ett ändamålsenligt arrangemang av manskapets hytter och mässar i popen (en
överbyggnad längst akterut) på ett modernt 6 650 tdw motorfartyg, byggt vid
Oskarshamns Varv för Ångbåtsaktiebolaget Ferm. De flesta kojerna äro här placerade
långskepps och inga efter ytterväggar, varigenom två beaktansvärda önskemål bliva
uppfyllda — det ena, emedan fartygsrörelserna i regel kännas mindre besvärande för en vilande
i en långskepps- än i en tvärskeppskoj, det andra därför att sovplatser vid ytterväggar
gärna bliva kallare och fuktigare än vid innerväggar. I ett hus på popdäcket finnas
skilda mässar för matroser och motormän, likaså rymliga tvättrum. Inifrån detta hus
leder sedan en trappa ned till de under popdäcket belägna tvåmanshytterna. Som
vanligt är köket förlagt midskepps vid maskinkappens akterkant, varifrån manskapet får
hämta sin mat till förtäring i resp, mässar akterut. På en del nyare utländska
lastfartyg, framförallt japanska och brittiska, har man förlagt även manskapets hytter
och mässar till ett däckshus eller en överbyggnad midskepps, där annars i allmänhet
endast hytter och salonger för befäl och passagerare bruka anordnas. Fördelen med det
systemet är, att en centralisering av personalen erhålles, varigenom åtskillig tidsvinst
under det dagliga arbetet ombord kan göras. Dessutom bliva alla ombord delaktiga av
den större trygghet och de mindre känningar av fartygsrörelserna, som sovplatsernas
midskeppsplacering innebär. Fig. 1175 visar ett dylikt arrangemang på en stor modern,
14 knops turbinångare om 13 000 tdw, tillhörig Canadian Pacific Co. På skeppets
översta helt genomgående däck (Upper Deck —• på figuren synligt längst ned) äro här
manskapets hytter förlagda på ömse sidor om maskin- och pannrumskapparna samt för
därom kök liksom eldar- och matrosmässar; på däcket ovanför (Bridge Deck) hava
maskinisterna sina hytter om styrbord, styrmännen m. fl. sina om babord, medan för om
pannkappen befälet ifråga har sina matsalar jämte penteri, vilket senare står i god
förbindelse med köket på däcket under; uppe på båtdäcket (Boat Deck) har slutligen
kaptenen sin lilla våning, varifrån han har nära till kommandobryggan ovanpå samt också
lätt kan komma i förbindelse med och hava tillsyn över samtliga ombordvarande.
I konstruktivt avseende kunna handelsfartyg indelas i tre huvudgrupper:
fulldäc-kare, skyddsdäckare och halvdäckare (fig. 1176).
Fulldäckare äro kraftigt byggda fartyg med ett eller flera genomgående, d. v. s.
sig från för till akter sträckande, däck. Alltefter dessa däcks antal benämnes skeppen
endäckare, tvådäckare, tredäckare etc. Ett fartyg kallas »jlush»- eller slätdäckat, om det
översta däcket icke är försett med några överbyggnader, som sträcka sig ut till fartygets
sidor. Däremot kan en »flushdäckare» hava mindre s. k. däckshus. En- eller flerdäckare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
