Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDENS SKEPPS- OCH BÅTTYPER.
939
Fig. 1184. Tvärsektion av ett järnfartyg, visande en del
skeppsmät-ningsanordningar.
på ett fartygs beskattningsbara storlek. Rymden föreslog Moorsom skulle beräknas
genom tillämpning av Simpsons regel. I Sverige infördes Moorsoms
skeppsmätnings-system år 1874 och gällde här ett antal år. Ett visst missnöje med sättet för
maskinrumavdragets beräknande uppstod emellertid snart i en del länder, där Moorsoms
system antagits, och i Tyskland vidtogs en del ändringar i syfte att erhålla ett riktigare
mätningsresultat. Detta modifierade system kallades den tyska mätningsregeln — i
motsats till den förstnämnda, den s. k. engelska regeln. Den »tyska regeln» antogs i
Sverige år 1880 och gäller,
efter en del
förändringar, i huvudsak här
fortfarande. I Tyskland
har man däremot
återgått till den engelska
regeln, som de flesta
länder tillämpa, och
därför också benämnes
den »internationella».
Moorsoms tanke,
som ligger till grund
för båda reglerna, är att
först fastställa ett
fartygs bruttorymd och
sedan därifrån göra
vissa avdrag för att
komma till
nettorymden, det mått, efter
vilket de flesta skepps-
umgälder beräknas. Brutto- liksom nettodräktigheten angives, som redan i kapitlet »Skepp
och båtar. Allmänna begrepp» nämndes, i registerton (rt), d. v. s. rymdton om 100 eng.
kbf, motsvarande 2.83 eller, noga räknat, 2.83153 kbm. Beroende på om ett fartyg är
tomt eller lastat, användes Regel 1 eller Regel II vid mätningen; tillämpningen av Regel
II är dock närmast att betrakta som en reservåtgärd, vilken för handelsfartyg endast i
undantagsfall får användas. För bestämmande av ett skepps öruttodräktighet enligt
Regel 1 uppmätes och beräknas först rymden under mätning sdäcket, som vid
fler-däckare utgöres av andra däcket nedifrån, således på ett tvådäckat fartyg (F. S. V.)
övre däcket (på shelterdäckare räknas enligt engelska regeln huvuddäcket som »övre
däck», trots att skyddsdäcket finnes ovanför). Rymden under däck
(»underdäck-tonnaget») erhålles på följande sätt. Sedan den s. k. beräkningslängden, som ungefär
motsvarar längden mellan stävarna vid underkant av mätningsdäcket, bestämts,
delas denna i ett jämnt antal lika stora delar (4, 6, 8, 10 eller 12, beroende på
längden), varpå tvärsektioner av fartyget uppmätas vid delningspunkterna. För
uppmätning av tvärsektionerna delas motsvarande höjder i ett antal delar, varvid antalet
är beroende på den mittersta sektionens höjd. I fig. 1184 visas en tvärsektion av
ett järnfartyg, där de prickade horisontallinjerna framställa de breddmått, som enligt
den svenska skeppsmätningsförordningen skola tagas på ett fartyg, vars
midskepps-djup icke överstiger 5 m. Djupmåttet, vederbörligen justerat med hänsyn till däckets
rundning (»balkbukten»), är här delat i fyra lika delar, och vid var och en av delnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
