Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
SKEPPSBYGGNAD.
i vissa fall rätt så avsevärda distanser, t. ex. Trälleborg—Sassnitz, Gjedser—Warnemünde
etc. Med ordet färja är gärna också den föreställningen förknippad, att fartyget är
relativt brett samt avhugget åt de båda lika ändarna; för hamntrafik i många städer finnas
sålunda färjor, som hava propellrar i båda ändarna, så att dessa omväxlande representera
»för» och »akter», alltefter fartriktningen. Färjor med skrovform mera påminnande om
vanliga fartygs förekomma likväl också. Danmark och Nordamerika hava i hög grad
bidragit till särskilt tågjärjornas utveckling. För att få bekvämare förbindelser över de
danska öarna och undvika de talrika ombytena för passagerarna och omlastning av godset
mellan tåg och fartyg låg det nära till hands att låta järnvägsvagnarna på färjor föras
över de jämförelsevis korta sjösträckorna. Redan år 1872 bestämde man sig för
byggandet av sådana tågfärjor för överfarten mellan Fyn och Jylland över Lilla Bält. De då
anskaffade färjorna »Lillébélt» och »Fredericia» hade c:a 40 m längd och plats för fyra
järnvägsvagnar på ett enkelt par spår i mitten samt framdrevos medelst ångmaskiner och
skovelhjul med en hastighet av 8 knop; ändarna voro lika, så att fartygen ej behövde
vändas vid färjlägena, vilket är en fördel, särskilt på korta sträckor. För den längre
rutten mellan Själland och Fyn över Stora Bält, öppnad år 1883, byggdes från början
dubbelspåriga och betydligt större (p:a 80 m långa) hjulfärjor. År 1895 öppnades
färj-trafik Malmö—Köpenhamn med ångfärjor av ungefär samma storlek som Stora
Bält-färjorna, ehuru den för denna linje byggda svenska färjan »Malmö» i motsats till de
danska blott från ena ändan kunde intaga vagnarna. Detta arrangemang medgav ett
bättre utnyttjande av tågdäcket akterut såväl för spåren som andra ändamål. I
Danmark liksom i allmänhet annorstädes har man med tiden övergått till propellerdrivna
färjor.
Hur en av de nyaste danska tågfärjorna är anordnad, framgår av fig. 1218, visande
den för Stora Bält-rutten år 1927 färdiga motorfärjan »Korsør» (Ll. = 96.0 m, B = 16.5
m, D — 6.2 m, T = 4.0 m), med tre par spår på tågdäcket och som kan ombordtaga
järnvägsvagnar med sammanlagt 500 tons vikt. Salonger o. dyl. för passagerarna finnas
dels på promenaddäcket ovanför tågdäcket, dels under detta, där maskinrum och
besättningens bostäder även äro förlagda. »Korsør» har två propellrar, drivna av 8 cyl.
B. & W.-dieselmotorer, som tillsammans utveckla 3 000—3 800 ahk med möjlighot att
framföra färjan med upp till 15x/2 knops hastighet. För den svenska kontinentalrutten
Trälleborg—Sassnitz anskaffades åren 1909—10 dels svenska, dels tyska tågfärjor. De
svenska färjorna, »Drottning Victoria» och »Konung Gustav V» (Lv = 112-.4 m, B = 15.5
m, D = 6.8 m, T = 4.9 m), som konstruerats av direktör C. W. Hök och byggts den
ena vid Swan, Hunter & Wigham Richardson i Newcastle-on-Tyne, den senare
vid Lindholmens Varv i Göteborg, trafikera en linje, som är längre och går över större
vatten än de danska tågfärjorna göra, och skilja sig därför till konstruktionen rätt mycket
från dessa (fig. 1219). Förskeppet är format som på vanliga fartyg och ganska högt för
att bereda bättre skydd mot överbrytande sjö, vilket visserligen medför den
olägenheten, att fartygen måste backa in i färjlägena, en olägenhet som dock visat sig av mindre
betydelse, allrahelst som bogserhjälp kan tillgripas i händelse av besvärande vind- och
sjöförhållanden. »Drottning Victoria» och »Konung Gustav V» hava två
överbyggnads-däck och äro särdeles praktiskt och elegant inredda; maskineriet består av två
trippel-ångmaskiner, utvecklande normalt 4 300 ahk, vid forcering 5 300 ahk, varvid farten är
16 resp. 17 knop, således förhållandevis hög. Tågdäcket har två par spår med plats för
18 godsvagnar eller motsvarande antal sov- eller sittvagnar för passagerare, vilket
representerar c:a 600 tdw. Deplacementet uppgår med denna last till omkring 4 300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
