Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Krigsfartyg av Gösta Hartzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDENS SKEPPS- OCH BÅTTYPER.
977
gastätt inneslutna. Värre är det för personalen i maskinrummen, där den starka
värmen i förening med den fuktiga luften nödvändiggör en kraftig ventilation. Svårt är
det även att skydda eldrumspersonalen, ty kontinuerlig tillförsel av frisk luft är
givetvis ett huvudvillkor för att underhålla förbränningen under pannorna. Genom
införandet av uteslutande oljeeldning torde dock detta problem kunna lösas, i det härvid
förbränningsluften kan direkt införas i eldstaden, utan att först behöva passera
eldrummet, där personalen befinner sig. Givetvis har på grund härav stor omsorg och
eftertanke måst nedläggas på utförandet av ventilationssystemet å ett modernt krigsfartyg,
ty dels måste varje rum, där manskap kan tänkas uppehålla sig någon längre tid, kunna
ventileras, dels måste vitala delar kunna hastigt utvädras, för att i händelse av eldsvåda
eller granatexplosion kunna göras tjänstedugliga igen fortast möjligt. Slutligen böra
anordningar vara vidtagna för att vid behov kunna rena luften från rök och giftiga
gaser. Som ytterligare säkerhetsåtgärd bör varje man ombord bära sin egen gasmask.
Har en olycka skett, och någon viktig del av fartyget blivit skadad, måste
anordningar finnas för att begränsa, upphäva eller reparera skadan. De anordningar
samt den personal och materiel jämte övningar med uppgifter av denna art
sammanfattas i den s. k. skyddstjänsten. Denna gren av tjänsten ombord har fått ett allt
vidsträcktare omfång och vuxit i betydelse, ju större och dyrbarare krigsfartygen blivit.
Särskilt hade tyskarna redan före världskriget nedlagt ett stort arbete på dess
utveckling. Skyddstjänstens huvuduppgift är att i det längsta hålla fartyget flytande,
man-överdugligt och på rät köl, för att därmed möjliggöra de offensiva egenskapernas
utnyttjande till det yttersta. Den å olika ställen i fartyget placerade
skyddstjänstmate-rielen och personalen dirigeras i stort från en s. k. skyddstjänstcentral, belägen väl
skyddad djupt nere i hålskeppet. Här finnas skisser och planer över fartygets olika
vattentäta rum och avdelningar samt tabeller och beräkningar för kompensering av trim och
slagsida jämte schema över viktigare rör och elektriska ledningar. Härifrån utgå
därjämte talrör och telefoner till de olika skyddsområdena.
Av särskilt stor betydelse äro anordningarna för ammunitionsdurkarnas sättande
under vatten. Det uppgives flera tillfällen, då tyska krigsfartyg räddats från katastrof,
tack vare ett raskt och beslutsamt användande av durkfyllningen. Vidare finnas
ventiler och rörledningar för att insläppa vatten i vissa avdelningar, belägna å motsatt sida
mot ett genom läckor vattenfyllt rum. Härigenom kan i många fall förhindras att
fartyget får slagsida, vilket i sin tur kan föranleda, att kanonerna sättas ur funktion.
Visserligen ökas djupgåendet och farten avtager, men det viktigaste ernås dock, nämligen
att kanonerna bibehålla elevationsfältet och artillerielden kan fortsättas. Varje rum, där
personal tjänstgör under strid, är vidare så vitt möjligt försett med reservutgång uppåt.
En annan viktig gren av skyddstjänsten utgöres av de anordningar, som finnas för att
möjliggöra att propellermaskineriet med hjälpmaskiner skola fungera i det längsta.
Varje ångpannas pådragsventiler kunna således ögonblickligen avstängas från flera
ställen i avsikt att förhindra att ånga från övriga pannor utströmma i eldrummet genom
en skadad. Ångledningarna äro uppdelade i sektioner, vilka kunna avstängas och
förbikopplas. Likaledes finnas reservledningar för matarvatten och brännolja. Den
synnerligen betydelsefulla elektriska kraftcentralen är uppdelad på ett flertal enheter,
som äro uppställda på skilda ställen i fartyget. Generatorerna drivas med
ång-turbiner; dock bruka några vara kopplade till dieselmotorer dels av ekonomiska skäl
och dels för att säkerställa elektrisk kraft i viss utsträckning i händelse av haveri
å ånganläggningen. Ledningsnätet är liksom de viktigaste rörledningarna uppdelad i
62—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
