Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Varv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.
1015
Fig. 1267. Mastkranar vid stapelbädd.
Sådana fördelaktiga
omständigheter förefunnos
på den plats i Köpenhamn,
där Söndre Vaerft lagts,
och varest fyra stora
byggnadsdockor utförts,
därav en dubbeldocka.
Åtminstone vad skrovens
undre partier beträffar,
framhålles emellertid
arbetet vara mindre
hälsosamt i byggnadsdockor
jämfört med på de
luftigare och torrare
stapelbäddarna.
Kranutrustningen vid
bäddarna är på de svenska
varven liksom i utlandet
mycket varierande. Inom
varvstekniken torde icke
på något område en sådan
verklig babylonisk förbistring råda, som just ifråga om bäddkranar. Mastkranar (fig. 1267)
med bommar torde vara den äldsta krantyp, som begagnats vid fartygsbyggen, och
förekomma fortfarande på en del mindre varv. Vid dessa kranar med master och
bommar av trä begagnades ursprungligen block och taljor för upphissande av
byggnadsdelarna, medan man senare fann, att vinschar avsevärt underlättade detta arbete. Nyare
mastkranar hava själva masten liksom bommarna gjorda av svetsade eller hopnitade
järnrör eller i fackverkskonstruktion, såsom vid det stora skotska varvet John Brown & Co.
i Clydebank, varest den från världskriget så tragiskt bekanta atlantångaren »Lusitania»
byggts med tillhjälp av mastkranar. S. k. moderniserade mastkranar hava i
fackverkskonstruktion utförda svängarmar i stället för bommar samt äro försedda med
vinsch-plattformar, varifrån materialets upphissande dirigeras. Sådana kranar finnas vid
Lindholmens varv i Göteborg och Öresündsvarvet i Landskrona. Liksom de
enkla mastkranarna erbjuda de fördelen att jämförelsevis många lyftkrokar kunna
disponeras vid en bädd, men de hava å andra sidan ganska liten aktionsradie och draga
mycket folk för skötseln. Fasta tornkranar äro en ytterligare förbättring av
mastkranarna och bestå av en tornkonstruktion av fackverk, uppbärande en lång svängarm,
i allmänhet horisontell samt försedd med tralla, vari lyftkroken hänger. Armens
motsatta, kortare ända balanseras med hjälp av hissmotorn eller motvikter samt förses
ibland med vindskärm till underlättande av armens svängning, vilken annars i
stormigt väder försvåras på grund av det stora vindfång, armen erbjuder. Fasta
tornkranars vanliga aktionsradie är 20—30 m, lyftförmågan upp till 10—15 ton. Tornen
byggas med varierande höjd, så att armarna på de olika kranarna icke skola hindra
varandras rörelse. Dessa kranar användas på många varv i England och Skottland, där
man anser dem mycket lämpliga för sitt ändamål.
Körbara tornkranar (fig. 1268) begagnas i Sverige t. ex. vid Götaverken och
Eriks-bergs Mek. Verkstad i Göteborg. Dessa höga kranar hava nederdelen byggd som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
