Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.
1031
med kölplåtens form vid
skarvstället. Förstäven till
större fartyg utföres ofta i
två delar, den övre, längre
och i det närmaste raka delen
av plattjärn, den undre,
krökta delen av stålgjutgods.
På isbrytare fordras givetvis
kraftigare tilltagna stävar än
på vanliga fartyg.
Bordläggningen är så gott
som alltid sammansatt av
plåtar, lagda i längsgående
stråk. Byggnadssystem med
vertikalgående plåtar har
visserligen föreslagits men torde
knappast blivit tillämpat
annat än på försök. Ett
ovanligt byggnadssätt
representerar det s. k. Ellis Channel-
systemet, enligt vilket skrovens sidor och bottnar äro sammansatta av breda U-järn
(fig. 1293), vilka fungera både som bordläggning och längsgående spant. Systemet
ifråga kan dock endast tillämpas på fartyg med stora plana ytor, såsom framförallt
pråmar. Kölstråken, då platt järnsköl begagnas, och eljest kölplåten liksom
berghult-stråken vid det övre däcket (styrkedäcket) bruka vara de tjockaste av bordläggnings-
Fig. 1293. Tvärsektion av pråm, vars botten, sidor och däck äro
sammansatta av längsgående U-järn.
Fig. 1294. Olika sätt^att anbringa^bordläggning på järnfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
