Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Trä- och kompositfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1050
SKEPPSBYGGNAD.
för bordläggningens infästning; a på fig. 1325 är spunningens »innerkant», b dess »botten»
och c dess »ytterkant»; »fjäder» kallas den del av kölen, som är ovanför spunningen.
På små fartyg, såsom motorbåtar o. dyl., göres fjädern vanligen bredare än kölens undre
del, vilken dessutom brukar smalna nedåt (fig. 1326). En lång träköl måste skarvas på flera
ställen. Sådana laskar (som skarvar vid träkonstruktioner benämnas) tagas i allmänhet
Fig. 1325. Tvärsnitt av köl till
större träfartyg. Två alternativ.
Fig. 1326. Tvärsnitt av köl till motorbåt eller annat mindre
träfartyg. Två alternativ, a spunningens botten, b dess innerkant,
c dess ytterkant.
4—6 gånger så långa som kölens höjd; bäst anses haklaskar vara (fig. 1327). Laskarna hållas
ihop medelst bultar, inslagna utifrån och klinkade, eller gängade och försedda med
muttrar invändigt. För tätningens skull insättes ofta en skärnagel (/) i läsken.
Spunningen erbjuder viss svårighet vid kölens och strävarnas förfärdigande, enär den måste
anpassas efter spantens olika lutning. Stävarna på små fartyg göras vanligen i hela
bitar och förenas med kölen helst medelst haklaskar eller knän (fig. 1239). På större
Fig. 1327. Haklaskar av två typer.
skepp åter uppbyggas stävarna ungefär som fig. 1328 och 1329 visa. Förstäven
samman-sättes då av flera timmer och förstärkes av förstävsföljaren, b, som utgör en
fortsättning av mittelkölsvinet; c är resningen, d skägget, d. v. s. en tidigare vanlig utbyggnad
på stävens förkant. Akterstäven enligt fig. 1329 är ett rakt timmer, tappat i kölen och
ofta förstärkt av en akterstävsföljare samt resningen, e, som består av ett antal timmer,
lagda ovanpå kölen och fyllande akterskarpet. Upptill på akterstäven fästes ett
tvärgående timmer, häktbalken, a, vars yttre ändar förbindas med det aktersta
kantrings-spantet, ransontimret. På vardera ändan av häktbalken äro hörntimren, b, fastbultade
med knän; c och d äro spegel- och valvtimren, vilande på häktbalken.
Spant på större träfartyg bestå antingen av en »timmerring» med timren placerade
stumt mot varandra, s. k. lösspant, eller av två sammanbultade ringar, då de olika
timren i varje ring förskjuta varandra, vilket kallas fasta spant (fig. 1330). Ringarna
benämnas här bottenstockring (efter det över kölen gående timret, bottenstocken) och
zitter-ring. Båda slagen spant kunna förekomma på samma bygge, varvid lösspanten place-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
