Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET LÄTTARE ÄN LUFT (aEROSTATER). HISTORIK. 1091
1783 vid Annonay. Ballongen hade en volym av c:a 20 kubikmeter och uppnådde en höjd
av 300 meter.
Meddelandena om denna framgång mottogs med den största entusiasm av hela den
franska nationen. Bröderna Montgolfier fördes till Paris på förslag av comte de
Bre-teuil. En kommission bildades av den franska vetenskapsakademien, vilken bekostade
de vidare experimenten.
Den 19 september 1783 höjde sig vid Versailles i närvaro av Louis XVI en stor och
magnifik montgolfier, som medförde ett lamm, en anka och en tupp på den första luftfärden
som räckte till Vaucresson och varade i åtta minuter. Ballongen tornade mot ett träd
och sänkte sig därefter sakta ned mot marken, där korgen med djuren placerades.
Bröderna Montgolfier byggde därefter en ballong med ännu större dimensioner,
med vilken de företogo en serie uppstigningar. Ballongen var därvid förtöjd vid marken
medelst kablar. Den nedre delen av ballongen var försedd med en cylinder av tyg vid
vilken en ringformad gondol var fästad. I mitten av cylindern var en eldstad anordnad
av järntråd, på vilken halm brändes för att därigenom uppvärma den i ballongen inneslutna
luften och därmed alstra det erforderliga upptrycket. Den 15 oktober 1773 företog Pilätre
du Rozier en uppstigning i den förankrade ballongen. Det visade sig därvid att han
efter behag kunde öka ballongens upptryck genom att reglera förbränningen.
Dessa uppstigningar med förtöjd ballong upprepades många gånger. Resultaten
ansågos vara tillräckliga för att man skulle försöka en fri ballongfärd med Pilätre du
Rozier och marquis D’Arlandes som passagerare. Denna den första fria ballongfärden
företogs också trots bröderna Montgolfiers tvekan och Loius XVLs farhågor den 21
november 1783. Från början hade man tänkt låta ett par dödsdömda brottslingar
medfölja på den äventyrliga färden med löfte om frihet om den lyckades. Men D’Arlandes
utverkade hos konungen tillstånd att få medfölja Rozier och brottslingarna gingo miste
om sin chans. Ballongfärden med de båda passagerarna startade från Jardin de la Muette
tvärs över Paris till Butte aux Cailles där ballongen lyckligt landade. Passagerarna hade
under färden underhållit elden genom att bränna upp knippor av halm. Vid ett tillfälle
hotade gnistor att sätta ballongen i brand och vid ett annat höll ballongen på att stöta
mot några väderkvarnar. Dessa senare lyckades emellertid Pilätre och d’Arlandes
undvika genom att forcera eldningen varigenom ballongen bragtes att stiga. Under denna färd
hade de ingen ballast, inga ventiler, intet ankare och inga släplinor.
Den officiella attesten rörande denna ballongfärd konstaterade att ballongen hade
nått en höjd av c:a 1 000 meter. Volymen var 2 800 kubikmeter och vikten omkring
830 kg.
Vid detta tillfälle frågade någon Benjamin Franklin, som åsåg den stora tilldragelsen,
vad ballongen kunde ha för nytta. På denna fråga svarade han: »Vilken nytta har man av
ett nyfött barn?»
Det är obestridligt att D’Arlandes och Pilätre du Rozier tack vare montgolfiern
hade lyckats genomföra ett av de märkligaste företagen. Men å andra sidan kan man
under inga förhållanden betrakta den ballong som de betjänade sig av såsom praktiskt
användbar eller såsom någon mera direkt teknisk förelöpare till friballongen. I detta
senare hänseende måste man betrakta en samtida konkurrent till bröderna Montgolfier
såsom den egentlige uppfinnaren nämligen den franske fysikern Charles, som efter
långvariga och omsorgsfullt förberedda försök i ett slag nådde fram till en verkligt praktisk
lösning. Bröderna Montgolfiers ryktbarhet har något oberättigat skymt undan Charles’
utomordentliga förtjänst och insats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
