Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Flygplanets verkningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1152
LUFTFART.
Fig. 1440.
Fig. 1443.
Fig. 1444 a. Anfallsvinkel = 8°.
Fig. 1444 b. Anfallsvinkel = 16°.
skulle kunna försiggå utan
motstånd. Man fann redan tidigt,
att luftkraften för plana ytor,
mot vilka luftströmmen gives
ett snett infall, avviker högst
betydligt. Det visade sig också,
att välvda ytor i ännu högre
grad kunde deviera luftkraften,
och ett närmare studium av
tusentals olika profiler av
ving-formade ytor har frambringat
de synnerligen effektiva bärande
organ som användas å moderna
flygplan. Vi skola i det följande
närmare redogöra för de
egenskaper, som känneteckna
flygplanets vingar.
Vingprofller. En effektiv
vingprofil kännetecknas av att
den är välvd, och att den är
tjockast närmast framkanten
för att långsamt avsmalna
bakåt. Fig. 1440—1442 giva
exempel på några olika
ving-profiler.
Fig. 1440 är en vingprofil
med liten välvning med mycket
ringa luftmotstånd. Användes
lämpligen vid stora hastigheter.
Fig. 1441 är vingprofil med
stor välvning, som ger stor
bärförmåga vid relativt små
hastigheter. Användes för långsamt
gående flygplan, som behöva
medföra stora laster.
Fig. 1442 är en vingprofil
med omvänd välvning vid
bakkanten, vilket ger minskat
upptryck och ökat luftmotstånd
med större stabilitet i
längdriktningen.
Krafter, som verka på en
vinge. Fig. 1443 visar en vinge,
som tänkes röra sig genom
luften i den riktning, som pilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
