Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Allmänna konstruktionsprinciper för flygplanet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1174
LUFTFART.
Fig. 1486. »Libelle» med fällda vingar.
Fig. 1487. Dorniers flygbåt typ Do X.
Fig. 1488. Spantkonstruktion till Dorniers flygbåtstyp »Superwal».
Å vattenflygplan är
underredet å den
två-flottöriga typen försett
med tvenne flottörer.
Vissa vattenflygplan hava
flygkroppen utbildad till
flytkropp.
Sidostabilite-ten på vattnet
upprätt-hålles i detta fall av
mindre flottörer placerade
under bärplanet, s. k.
vingflottörer. I några fall
använder man sig av en
enda centralt anordnad
flottör jämte
vingflottörer.
Den tyske
konstruktören Dornier har
utbildat en mycket
uppmärksammad flytkropp, som
är så utformad, att
sido-stabiliteten upprätthålles
utan anlitande av
vingflottörer (se fig. 1485 och
1495).
Flygplan, som äro
utrustade med
landningsställ, vilka möjliggöra
start och landning såväl
å land som vatten,
benämnas amfibieflygplan.
För att dylika flygplan
skola kunna starta från
vatten måste hjulen vara
så anordnade, att de
kunna dragas upp (fig. 1494).
Amfibietypen har ännu
icke kommit till
vidsträcktare användning
utan kommer tillsvidare
mest i fråga för
specialändamål. En olägenhet
är att amfibietypen s
större konstruktion s vikt
och något större
luftmotstånd försämrar
driftekonomien och flygpresta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
