Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet tyngre än luft (aerodyner) - Den motortekniska utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET TYNGRE ÄN LUFT (AERODYNER). DEN MOTORTEKNISKA UTVECKLINGEN. 1217
gives vara omkring 240 kg inklusive propellernav. Bränsleförbrukningen är emellertid
icke så fördelaktig som man kunde vänta sig, sannolikt beroende därpå att samma
ventil användes för insugning och utblåsning. Kvarblivande förbränningsgaser
nedsätta därvid verkningsgraden.
Fig. 1545. Cylinderdetaljer till
Packards dieselmotor (4-takt).
Ventilen är enligt firmans praxis
försedd med tolv periferiskt
anordnade ventilfjädrar.
Drivmedelsekonomiens betydelse. Man kan räkna med att drivmedelsförbrukningen
för en vanlig flygmotor belöper sig till 250 gr per hkr/tim. Varje förbättring av
drivmedelsförbrukningen kommer att medföra en dubbel
fördel: dels reduceras givetvis kostnaden för drivmedel,
dels kan en större nyttig last medföras. Fördelen i
sistnämnda hänseende är av största betydelse. Om
exempelvis för närvarande en kvantitet drivmedel om 500 kg
(inkk reserv) behöver medföras å sträckan
Malmö—Hamburg, så minskas anspråken på denna kvantitet till 400
kg, så snart drivmedelsförbrukningen förbättrats med
20 %. Vinsten på grund av reduktion av kostnaden
för drivmedel uppgår i detta fall till c:a 28 kronor, under
det att värdet av ökningen i disponibel lastkvantitet
med 100 kg kan uppskattas till c:a 120 kronor.
Överfört till de totala driftskostnaderna medför denna
förbättring av drivmedelsekonomien en sänkning om c:a
3 % och förbättringen i lastförmåga en dylik sänkning
om 10 %, varför den totala effekten medför omkring
13 % sänkning av driftkostnaderna. I detta hänseende
uppvisar flygplanet en radikal avvikelse från andra
transportmedel, för vilka minskningen i
drivmedelsför-brukning praktiskt taget icke inverkar på lastförmågan.
Med anledning av det förhållande, som här blivit
berört, måste bränsleekonomien tillmätas stor betydelse.
De tekniska möjligheterna peka hän mot en
drivmedels-förbrukning av c:a 170 gr per hkr/tim. I det
nyssnämnda exemplet skulle ett dylikt framsteg kunna
medföra en reduktion av driftkostnaderna per tonkm,
med c:a 24 %. Vid dessa exempel är likväl ingen
hänsyn tagen till att även själva bränslet torde bliva
väsentligt billigare, då man närmast tänker sig möjligheten
av att använda råolja.
Denna fråga är alltså av utomordentligt stor betydelse för flygningens ekonomi.
Ett betydande arbete nedlägges för närvarande också på försök att uppnå en bättre
bränsleekonomi. Man vet, att genom övergång till kompressionständning och
diesel-liknande förbränning icke blott avsevärt bättre verkningsgrad kan erhållas utan även
att man samtidigt kan övergå till bränslen, som innebära mycket mindre risk med
hänsyn till eldfara än bensin och dessutom äro avsevärt billigare. T Amerika, England
och Tyskland ha dylika försöksmotorer kommit till utförande, och de ha numera
kommit så långt, att de även användas för flygning. Såvitt man nu kan se, synas dock
dylika flygmotorer få en något högre vikt per hkr, varför deras betydelse först skulle
göra sig gällande, då det blir fråga om flygning på jämförelsevis stora distanser.
Emel-77—270535. Upp tinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
