Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
HUSBYGGNAD.
längd varit rak och vertikal. Pelarens övre ände har pekat fritt, rätt upp i rymden.
Vertikal, centrerad last har kunnat påläggas pelarens övre ände intill en viss storlek,
utan att pelaren förlorat sin räthet. Överskrides denna belastningsgräns, buktar pelaren
ut i sidled. När lasten är P2, är denna utbuktning, f, identiskt densamma, som inträffade
vid Fall II, då pelarens tvärsnitt var detsamma och längden dubbelt så stor som vid
Fall I.
Vid fig. 113 vilar balk- eller murkonstruktionen enbart på pelarna. Om dessa äro
ledade vid sin övre ände, måste de vid nedre änden vara fast inspända eller vara för-
Fig. 112. Schema av smäckra pelares buktning under stor last.
sedda med bred bas av god anliggning, för att icke hela pelarraden skall stjälpa som
ett korthus.
Bilden visar dels schematiskt dels ur verkligheten hur Fall I kan uppkomma. Å
fig. förutsättes att flera pelarrader bredvid varandra bära samma murparti, så att
stabiliseringen i vinkelrät led blir identisk.
Å fig. 114 visas en ensam, fristående pelare, som bär ett stenblock. Lasten å pelaren
kommer att verka i stenblockets tyngdpunkt. Vid sidoutböjning av pelaren kommer
lastens verkan att bliva, som om pelarens topp vid Fall I låge med sin led i murblockets
tyngdpunkt. Detta demonstreras schematiskt å figuren och därav synes, att pelarens
verksamma längd approximativt är densamma å figg. 113 och 114, trots att å den
senare pelaren skenbart är kortare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
